Påskalyckan

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Påskalyckan
Vy över Påskalyckan
Fredsgatan, foto efter 1905. Vykort/Kulturen.
Spolegatan tidigt 1900-tal. Vykort Kulturen.

Kvarteret ligger inom de marker som tillhörde jordegendomen Spoletorp, tidigare kallad Påskalyckan. Carl Bernlund och Magnus Liljeblad köpte 1873 Spoletorp, och på deras begäran upprättades året därefter ett förslag till indelning av området i gator och kvarter. En stadsplan, som i stort överrensstämde med förslaget, fastställdes 1880.

En del av tomterna i kvarteret kom att säljas ett par gånger innan de blev bebyggda. Så ägde t ex timmerhandlare N P Lennartsson tre, och byggmästare Sv O Ljunggren två av tomterna ett tag. Bägge var inblandade i andra fastighetsaffärer i området. De två första husen i kvarteret byggdes vid Spolegatan och har renässansinspirerade fasader i puts och tegel. Kvarterslinjen längs Spolegatan slöts då byggmästare L Aug Malmros 1904 uppförde ett större jugendhus på hörnet till Nils Bjelkegatan. Som pendang till detta byggde han samma år ett hus på andra sidan Nils Bjelkegatan i kv Leksaken. I övrigt bebyggdes kvarteret med en renodlad tegelstensarkitektur, ofta med en hög kvalité i detaljutformningen. Flera av fasaderna är i rött maskintegel med detaljer av formpressat, gult förbländetegel och ett antal element inspirerade av medeltidens formvärld.

Byggnaderna i kvarterets fyra hörn är alla uppförda av byggmästare i egen regi, och för alla utom nr 7 är det fråga om påkostade femvåningshus. Husen har ofta i själva kvartershörnet stora lägenheter om 5-6 rum, medan det ligger 1-2-rumslägenheter vid gavlarna. Mellan hörnhusen ligger lägre hus som genomgående är uppförda av timmer- och murargesäller. De har en likartad planlösning som ofta endast består av tvårumslägenheter. På gårdarna byggdes uthus med plats för avträden, vedbodar etc, endast det på nr 8 är ännu bevarat.

Några av byggherrarna bodde själva i sina hus ända till sin död. I flera fall var dock husen rena spekulationsobjekt som mycket snabbt vandrade från hand till hand. Det är en tendens som har hållit i sig. På senare år har dock ett par av husen omvandlats till bostadsrättsföreningar.

För flera av husen har det inte varit möjligt att finna uppgifter om arkitekten. Av ritningarna att döma så är det samma man som ligger bakom ritningarna till husen nr 2 och 4, eventuellt stadsarkitekten A B Jakobsson. Likaså ser det ut som det är en man bakom ritningarna till nr 6-8.

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda