Ordförklaringar

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Bevaringsprogram
Inledning
Roteindelning
Ordförklaringar
Läsanvisningar
Källor

(bygger på bl a Ahlstrand: Arkitekturtermer och Andersson/Bedoire: Stockholms Byggnader. )

Akantus

Flikbladig växt, vars former utnyttjas i klassisk ornamentik.

Akroterion

Fristående skulpterat ornament, som vanligen i form av en eller flera palmetter i förening med voluter förekommer som prydnad ovanpå gavelhörn eller gesimser.

Ankarslut

Snitt eller gjutet fäste för murverkets ankarjärn, som förbinder väggen med dragband i bjälklaget, ofta synligt på fasaden och dekorativt utformat.

Arkad

Serie av valvbågar, vilande på pelare eller kolonner. Även täckt gång med bågvälvda öppningar.

Artikulering

Dekorationer i relief i muren.

Attika

Horisontalt fasadparti ovan takbjälklagets listverk. Kan utgöra vindsvåning eller halvvåning — attikavåning.

Avlastningsbåge

Murad båge över fönster- eller dörröppning för att minska trycket på denna.

Baldakin

Från fasad utskjutande skärmtak.

Balustrad

Räckverk eller murkrön vars överliggare bärs av svarvade eller huggna dockor (balustrar).

Binning

Om korsvirkesbyggnad i två betydelser:

  • Bjälkförbindning i husets längdriktning — d v s väggstycket mellan två stolpar med tillhörande delar av fotträ och lejd.
  • Bjälkförbindning i husets tvärgenomskärning. Ex "huset som består av fem binningar eller fyra fack".
Bislag

Förstukvist, utbyggnad framför ingången till hus.

Blindering

Dekorativ murförsänkning, ofta med slätputsad yta vars färg avviker från murteglet.

Boasering

Träinklädnad av rumsväggar.

Bröstning

Fönsterbröstning, väggdelen mellan fönstrets undersida och golvet.

Burspråk

Utbyggt fönsterförsett fasadparti utan kontakt med marken.

Byggnadsminne

Byggnad som har mycket stort kulturhistoriskt värde och som av länsstyrelsen är förklarad som Byggnadsminne enligt 1960 års byggnadsminneslag. Lagen är avsedd att skydda byggnaden mot förändring som minskar dess kulturhistoriska värde och mot rivning. För varje Byggnadsminne utarbetas särskilda skyddsföreskrifter som talar om vad som ingår i Byggnadsminnet och på vilket sätt detta skall vårdas. Lagen gäller enbart byggnader i enskild eller kommunal ägo.

Byggnadsminnesmärke

Byggnad i statlig ägo som enligt Kungl. Maj:ts kungörelse 1920 p.g.a. kulturhistoriskt ellerkonstnärligt värde är att betrakta som Minnesmärke. Dessa åtnjuter samma skydd som Byggnadsminnena men deras vård och förvaltning sker enligt direktiv från Riksantikvarieämbetet.

"Caractersbyggnad"

I äldre byggnadsbeskrivningar beteckningen för huvudbyggnaden i en väl bebyggd (lant)gård. Manbyggnad, corps de logis.

Döbattang

Pardörr, delad vertikalt på mitten i lika stora halvdörrar.

Entresol

Inskjuten mellanvåning, ofta genom en vertikal uppdelning av ett rum med ett läktarbjälklag.

Festong

Ornamentalt motiv, bestående av en nedhängande girland av blad, blommor och frukter.

Fris

Vågrätt, sammanhängande band med ornament eller bildframställning.

Frontespis

Ovanför taklisten uppskjutande, vanligen gavelprytt eller gavelliknande, parti av en byggnad.

Fronton

Triangel- eller segmentformat överstycke ovanför en byggnads taklist eller ovanför dörr- eller fönsteröppning.

Fönsterbröstning

Väggdelen mellan en fönsteröppnings undersida och golvet.

Förband

Gruppering av stenar i en mur så att varje fog mellan två stenar i ett skift täcks av en sten i nästa skift. Detta kan ske på olika sätt. Under 1800-talet är kryssförband den vanligaste typen.

Förbländetegel

En tunnare, vanligen ihåligt tegel, tillverkat av ädlare lera och avsett för fasadbeklädnad.

Gesims

Markerat listverk som upptill avslutar en fasad eller väggyta eller avdelar en sådan mellan våningarna. Takgesims kan vara profilerad eller i enklare byggnader avtrappad.

Gjutmur

Byggnadsteknik där en massa av kalkbruk uppblandat med sten- och/eller tegelbitar hälldes mellan två formluckor, som hölls samman av stänger som stacks genom hål i formluckan. När massan torkat drogs stängerna ut och luckorna kunde flyttas upp ett snäpp.

Grundmur

Beteckningen används i äldre byggnadsbeskrivningar för att skilja tegelmurade hus från korsvirkeshus.

Halvhus

Hus med takfall åt ett håll, d v s ett halvt sadeltak. Typen ar vanlig som uthus i tomtgränserna i äldre stadsbebyggelse.

Helsingborgstegel

Mörkbrunt till violett hårdbränt fasadtegel.

Homeja

I sydsverige benämningen för takutbyggnad med en lucka eller runt/halvrunt fönster. Här enbart använt i den första betydelsen. Även kallad hömaja.

Hålkäl

List med konkav "inåtsvängd" profil.

Hörnkedja

Markering av byggnads hörn genom kvader.

Intarsia

Utsmyckning av vägg- eller möbelyta genom att trästycken, färgade eller i olikartade träslag, lägges i mönster.

Kannelyr

Länsgående räffla, t ex på kolonn eller pilaster (Kannelerad kolonn resp pilaster)

Kapitäl

Dekorativt utformat krön på pelare, kolonn eller pilaster.

Kassettak

Innertak, indelat med lådformiga fack, oftast med dekorativa profileringar, ornament och bemålning.

Klassicism

Medveten anslutning till klassisk stil; i byggnadskonsten vanlig under 1800-talet.

Klinker

Beklädnadsplattor eller fasadstenar av hårdbränd keramik.

Kolonn

Fristående, vertikalt, cylindriskt stöd avslutat med kapitäl.

Konsol

Från en vägg utskjutande byggnadsdel med bärande eller stödjande funktion.

Konsolfris

Rad av konsoler som skenbart bär en gesims.

Kornisch

Utskjutande listverk på fasad eller vägg ovanför dörr- och fönsteröppning.

Krenelering

Murkrön med smala, i muren utsparade öppningar, ursprungligen som skärm för skyttevärn.

Kvader

Rätvinkligt hugget murblock av sten.

Lamellhus

Långa, fritt liggande smala byggnadskroppar.

Lanternin

Liten taköverbyggnad med ljusinsläpp.

Lisen

Flat, svagt utskjutande väggpelare utan kapitäl.

Locklistpanel

Panel där springorna mellan de bredare brädorna täcks av smalare läkt.

Loggia

Täckt uterum, som är öppet på en eller flera sidor ofta genom en arkad eller kolonnad.

Luft

Den del av ett fönster som begränsas av mittposter, fönsteromfattningar och ev tvärposter. En luft är ibland indelad i rutor av spröjsar.

Luta

Enklare, mindre byggnad, vars ena vägg utgjordes av en annan byggnad.

Mansardtak

Yttertak med brutet takfall.

Mezzaninvåning

Låg mellanvåning, halvvåning.

Modiljong

Konsol av mindre format, vanligen placerad i serie som dekoration under en gesims.

Munkförband

Förband i tegelmurning bestående av två löpare omväxlande med en bindare i varje skift. Efter medeltiden förekommer förbandet fr a under 1850-talet och några decennier under 1900-talets första hälft.

Obelisk

Fyrkantig och uppåt avsmalnande stenpelare med pyramidformig spets.

Pass

Bågform, vanligen ett cirkelsegment eller en spetsbågig bladform, ingående i en regelbunden anordning av likartade former som möts i spetsar. Förekommer ofta i sammansättningar av tre (trepass) eller fyra (fyrpass) bågformer.

Pergola

Trädgårdsgång i form av dubbla rader av fristående stöd med av klängväxter övervuxet lövverk.

Pilaster

Flat, svagt utskjutande väggpelare med bas och kapitäl.

Privet

Avträde.

Pulpettak

Yttertak med endast ett takfall, motsvarande ett halvt sadeltak.

Pärlspont

Smala, profilerade, spontade bräder sammanfogade till en panel.

Revetering

Putsbeklädnad, oftast på trä, varvid putsen fästs på en vassmatta.

Risalit

Svagt framskutande fasadparti; sidorisalit, mittrisalit.

Rustik / Rusticering

Fasadmurverk av stenkvadrar med obehandlade, grovt tuktade eller behuggna stenytor. Efterbildas ofta i puts, ibland enbart genom horisontala skåror utan kvadermarkering (bandrustik)

Råsten

Obränd, lufttorkad mursten; lika med lersten, lertegel. Yttertak som består av två från varandra sluttande takfall.

Sadeltak

Yttertak som består av två från varandra sluttande takfall.

Sgrafitto

Putsdekor, där mönstret bildas genom ristning i olikfärgade putsskikt.

Slutsten

Den ofta särskilt markerade mittstenen i en valvbåge.

Släptakkupa

Takkupa med plant tak som sluttar i samma riktning som takfallet.

Sockel

Den som bas markerade nederdelen av en byggnad, framhävd t ex genom kraftigare material och/eller genom att skjuta ut framför byggnadens övriga murliv.

Spritputs

Fasadputs som innehåller grovt grus eller småsten och därmed får en markant ytstruktur.

Spröjs

List av trä, bly eller annat material som delar in en fönsterluft i flera rutor.

Stickbåge

Flackt segmentformad valvbåge.

Strömskift

I tegelmurverk ett skift av diagonalt ställda tegelstenar som i murlivet framträder med en sågtandsliknande form.

Stucco Lustro

Glansstuck. Freskoteknik utförd på kalkputsad yta med färgpigment blandade med s k smalto, en blandning av släckt kalk och tvål. Tekniken utmärks av en hög ytglans, som erhålles genom polering med varma järn.

Ståndränna

Takränna placerad på takfallets nederkant, ofta i form av en uppvikt plåt.

Stötfog

Lodrät fog mellan två stenar i samma skift. S. avser ofta när flera sådana fogar placerats lodrätt över varandra.

Suterrängvåning

Våning belägen delvis under marknivån. S. upptas ibland till större delen av byggnadens sockel (sockelvåning).

Sågtandskift

I tegelmurverk ett skift av diagonalt ställda tegelstenar som i murlivet framträder med en sågtandsliknande form.

Takryttare

Litet torn med spira placerat över nocken till en byggnads tak.

Tandsnitt

Listverk, regelbundet indelat med utskjutande klotsar eller tänder.

Timra

I ett korsvirkeshus den trästomme som utgör byggnadens konstruktiva skelett.

Terracotta

Lågbränd keramik av torrpressad, oftast rödbrännande, lera.

Timra

I ett korsvirkeshus den trästomme som utgör byggnadens konstruktiva skelett.

Trappfris

Ornamentalt tegelmureri i form av en fris av över varandra utskjutande tegelstenar i tre-fem skift, ställda parvis mot varandra, så att murförsänkningarna bildar trappgavelliknande mönster.

Turell

Miniatyrtorn som är utkragat från en fasad.

Valmat tak

Tak med fall mot alla yttermurarna, d v s även mot gavlarna. Om endast en del av gaveln har takfall talas om halvvalmat tak.

Volut

Spiralformigt inrullat band.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda