Områdeshistoria Genarp

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök

År 1827 genomförde man ett enskifte för byarna Genarp och Gräntinge och vid detta tillfället inventerades noggrant byarnas husbestånd. Vid ett arvskifte som genomfördes åren 1870 till 1871 efter den avlidne ägaren Per Olsson, delades fastigheten Genarp 6 mellan 8 arvingar, varav vissa tilldelades argumentationsjordar bl.a. Genarp 6:52, Genarp 6:33, Genarp 6:112, Genarp 6:118, Genarp 6:119 som löd under respektive hemmansdel. Då bildades fastighetsbeteckningarna Genarp 6:2-6:9. 1877 delades hemmanet 6:2 upp i tre delar nämligen Genarp 6:10, Genarp 6:11 och Genarp 6:12.

En annan hemmansklyvning genomförs år 1878 då fastigheten Genarp 6:10 uppdelas i 4 delar nämligen Genarp 6:13-6:16. En av fastighetsägarna nämligen Nils Persson erhåller ingen jord men väl stamhemmansrätten till vissa avsöndringsjordar belägna på den sk. slätten. Södra delen av Genarp by stod denna benämning för, en kuperad terräng. Slätter betyder i detta sammanhang otjänlig hedmark och detta område var länge Genarps bys gemensamma fäladsmark. Jorden innehöll sand och grus, därför kunde den endast utnyttjas för bete. Under 1870-talet var slätternas befolkning betydligt större än självaste byn. Den bebyggelsen är väl representerad av Björkvallagård samt av kv. Garnhärvan, Linbråkan och Spinnrocken 3. Norr om "slätten" fanns det större och mindre gårdarna med uppodlade marker. En av de absolut sista friliggande gårdarna i byn är fastigheten 6:19, en tre längad gård av ålderdomlig karaktär omgiven av öppna fält. En kvarleva ifrån den tid då Genarp inte var så tätbebyggt. Gårdar som finns kvar och integreras i den nya bebyggelsen är välrepresenterade av: Borggården 1,Godsförvaltaren 2, Stallmästaren 2, Riddaren 5, Gästabudet 4 och Vapenskölden 14. Förutom gårdar fanns det en hel del gatuhus och mindre länge. Exempel på sådan finner vi längsmed Kyrkovägen, Sandvägen, Gräntingevägen och Bankerudsgatan.

Inom kv. Godsförvaltaren fanns förr en skola bestående av tre byggnader. Denna byggdes år 1844 för att öppnas 1846. Det var med omsorg utförda fasadmurar i välbränt tegel, dekorativa gavlar med rundbågiga fönster och utkragade friser, ett utmärkt prov på den medeltidsinspirerade arkitekturstil som introducerades i i Skåne av professor C.G. Brunius i Lund omkring 1840 och var eventuellt ritad av honom själv. Byggnaderna hade en stor betydelse för miljön vid Genarps märkliga 1500-tals kyrka. I gatuperspektivet söderifrån bildade den en låg skärm som betonade kyrkans märklighet och resning, österifrån gav dess dekorativa gavel och långa fasad en accent och välgörande slutenhet åt bygatan. Skolan revs mot slutet av 1960-talet för att ge plats åt ett nytt villaområde. Kvar idag finns endast ett stort valnötsträd som stod en gång mitt på skolgården. En ny bygdeskola byggs i Genarp på fd. järnvägsområdet på 1950-talets slut. När järnvägen kom till byn år 1894 anlade man den stora rangerbangården på tomt 6:41-6:43 samt 1:31.

Det var Malmö-Genarps järnväg som hade sin slutstation här. Markägare vars ägor gränsade till järnvägsområdet började på eget initiativ stycka av tomter längsmed Bygatan och Sandvägen. Tidstypiska hus från den tiden är Gyllenlädret 4 och 5. Fram till 8 maj 1948 var denna järnväg Genarps största arbetsgivare.

I nuvarande Kv. Borgen fanns det förr en hel del småindustrier. Bland annat kan nämnas L. Nilssons Möbelfabrik som tillverkade sk. stilmöbler från året 1890 fram till 1940-talet då verksamheten upphörde. En järnhandel alltsedan 1890-talet och som ännu finns idag (kollas). Ett spettkaksbageri i ett litet gårdshus på Borgen 4 och ett bryggeri på Gyllenlädret 1 omnämnt vid en hemmansklyvning år 1918 med bryggaren Magnus Nilsson som ägare. Andra mindre verksamheter i detta område var bl.a. snickeri på Vapenskölden 10 som tillverkade och försåg trakten och godsen med fönster och dörrar, trädgårdsmästeri på Gästabudet 4 hos Oscar Hellström en vida känd rosenodlare, måleriverkstad på Gästabudet 3, cykelverkstad på Riddaren 5 och trädgårdsmästeri på 6:120 omnämnt vid en avstyckning år 1940 med trädgårdsmästaren Albert Bengtsson som ny ägare. En tidig satsning på egnahemsbyggandet i större skala vände den sjunkande befolkningsstatistiken i Genarp mot slutat av 1940-talet. Sådana områden finne vi bl.a. inom Kv. Kardan och Häcklan. På fastighet 6:127 och 6:100 byggs vården 1963 det nya ålderdomshemmet ritat av arkitekt Sten Samuelsson.

På 1970-talet byggs en del större villaområden samt marklägenheter. Till dessa hör kvarter som: Baronen, Friherrinnan, Godsförvaltaren, Stallmästaren, Riddaren, Väktaren och Väpnaren. De kommunala marklägenheterna uppfördes 1971 inom kvarteret Spinnrocken längsmed Sandvägen samt Kv. Ullen. En mindre grupphusbebyggelse finner vi inom Kv. Trappgaveln från år 1976.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda