Margeretedal - Industrimiljöer i Lunds kommun

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Margeretedal

Historik

På området finns några äldre byggnader som röjer att området använts för industriändamål. I den västra delen finns mejeriet från 1896, längs Hardebergaspåret finns järnvägsanknuten bebyggelse i form av station och lokstall. I början av 1900-talet upptogs en stor del av stationsområde för järnvägen. Lund-Revinge järnvägsaktiebolag invigdes 1905. Banan lades slutgiltigt ner på 1960-talet och spåren togs bort 1966.

Områdets karaktärsdrag

Margretedal är en smal zon mellan den gamla stadens södra vallar och Ringvägen/ Södra vägen. Området har placerats intill den numera nedlagda järnvägen som gick söder om Lund vidare österut mot Hardeberga och Revinge. Banvallen, som delar området i ungefär två lika stora halvor, löper genom området i västöstlig riktning. I norr, mot Södra Esplanaden och mot Revingegatan, avgränsas området av en plantering och en enkel trädrad. Området är under kraftig omdaning från industri- och verksamhetsområde till bostadsområde med handel. Med de nybyggda bostadshusen introduceras en annan skala och nya fasadmaterial i området.

De kvarvarande verksamhetsbyggnaderna är uppförda vid 1900-talets mitt, vanligen i rött tegel i en eller två våningar. Taken är plana eller flacka sadeltak belagda med eternit eller plåt, ofta med beslagningar av kopparplåt. I några fall har verksamhetsbyggnader givits annan utformning än kontorsbyggnad eller bostadshus. I några fall har lager eller verkstaden utformats med prefabricerade betongelement. Verksamhetsbyggnaderna är och har varit av enklare karaktär utan iögonenfallande utformning men representerar en stor del av mindre företag som vuxit fram under 1900-talets mitt. Denna bebyggelse värderas idag inte särskilt högt, vare sig ekonomiskt eller kulturhistoriskt, och rivs därför undan för att ge plats för nybyggnad. Idag används områdets västra del till försäljning och service, södra delen bebyggs med bostäder. I området finns en del bebyggelse med anknytning till järnvägen (Tullbommen 1). Det är en f d järnvägsstation och ett äldre bostadshus. I Lund utanför vallarna del II är byggnaderna markerade som kulturhistoriskt värdefulla och berörs inte närmre här. Kommunalteknisk bebyggelse ingår visserligen inte i undersökningen men i området finns en del äldre bebyggelse med detta ursprung.

Beskrivning enskilda fastigheter/anläggningar

Kv Hardebergabanan 5

Järnvägsbebyggelse ingår inte i undersökningen men i området finns en del äldre järnvägsanknuten bebyggelse. Vid kvarteret Hardebergabanans sydöstra del finns ett lokstall i rött tegel med karakteristiskt arkitektur bland annat en segmentbågeformad byggnadsdel samt ett fd petroleumlager byggt 1911. I Lund utanför vallarna del II är den del av byggnaderna som varit lokstall, markerade som kulturhistoriskt värdefull. Byggnaderna är i dåligt skick pga eftersatt underhåll och bör underhållas snarast om de ska kunna bibehållas.

Kv Stenkrossen 2

I kvarteret finns äldre byggnader byggda för Lunds gatukontor redan 1915 då det kallades ”materialgård”. Gruppen består av en kontorsbyggnad från 1915 i gul puts under sadeltak belagt med röda eternitplattor i facett, samt ett uthus med garage och lager från 1924. Även uthuset är putsat och gulfärgat men med ett sadeltak belagt med rött tegel krönt av en ventilationshuv i trä som plåtklätts.

Inom kvarteret finns även en större verkstadsbyggnad som ritades av Karl Koistinen och Bernt Nyberg 1963, byggdes om 1995 för att användas av gymnasieskolan Spyken. Fasaderna är uppförda i betongelement med fönsterband. I den östra delen finns en skorsten och ventilationshuv i plåt. I bevarandeprogrammet Lund utanför vallarna del II står skrivet att man vill uppmärksamma byggnaden även om man valde att inte rödmarkera den.

I kvarterets sydvästra hörn, intill Kastanjegatan, ligger det hus som byggdes till Petroleumupplaget i kv Hardebergabanan från 1911. Det är uppfört i två våningar med kvadratisk plan. Fasaderna är av rött tegel sadeltaket är valmat och belagt med rött tegel. I två av takfallen finns kupor i liv med fasaden. Sockeln är putsad. De vita träfönstren är av äldre typ.

Kv Mejeriet, Kulturmejeriet

Fastigheten ingår inte i företagsområdet Margretedal men ligger omedelbart intill och behandlas här eftersom det är en betydelsefull industrihistorisk miljö. Mejeriet är troligen uppfört 1896 efter typritningar från Carl Holmbergs mekaniska verkstad. Utmed Stora Södergatan ligger den för mejerier karakteristiska huvudfasaden med frontespis och namnfält som dock är oputsat. Fasaderna är i rött tegel och sockeln är putsad. Fönstren är inte original och visserligen blåmålade men av utseendet att döma, tillkomna under mejeriets tid i drift. Flera uthus har bevarats i miljön. Mejeribyggnaderna är ombyggda på 1980-talet men skärmtak och ett parti av lastkajen har bevarats. Mejeridriften lades ned 1968 och byggdes på 1980-talet om till det kulturhus det är idag. Miljön är skyddad med q i detaljplan. I detta mejeri utprovade Tetra-pak sin första förpackningsmaskin för grädde.


Längs Revingegatan, Revingelyckan

Längs södra sidan av Revingegatan finns flera mindre verksamhetsbyggnader. Den äldsta är den gamla kontors- och vågbyggnaden som uppfördes för det kommunalt ägda stenbrottet i Hardeberga 1916 (Revingelyckan). Den byggdes om- och till 1919 och 1942 samt med en rotunda 1993. Det är en anspråkslösbyggnad med putsade rödfärgade fasader på en sockel av hardebergasandsten. Taket är belagt med rött lertegel. Byggnaden har ursprung i den för Lund viktiga stenhanteringen. Längs Revingegatan ligger även enkla låga verksamhetsbyggnader uppförda i 1-2 våningar med fasader av rött tegel under plantak eller flacka sadeltak (ex. Lunds södra 3 och 1).

Kv Hardebergabanan 2

Är uppförd i två våningar med fasader av gult tegel efter ritningar av Allan Nilsson byggnadsingenjör Lund. Ritades som kontor och verkstad 1964.

Kv Lund södra 1

byggdes efter ritningar från 1959 som gjordes av F.O Peterson & Söner i Göteborg. Det var Tavells bil som var beställare och man planerade för bilverkstad och försäljning av begagnade bilar. 1997 fick systembolaget godkänt att flytta in i byggnaderna.

Kv Lunds södra 2

Byggt 1966 som bilhall till Verdexa, ombyggt 1991 till kontor.

Kv Lunds södra 3

1964 byggt till Skånska centraltryckeriet då järnvägsspår fortfarande fanns söder om tomten.

Kv Harlösabanan 1

Resterna av en verksamhet med byggnader längs Södra vägen. Vid inventeringen fanns en kontorsdel med fasader i rött tegel under sadeltak belagt med enkupigt rött tegel. En fyrkantig tegelskorsten ansluter till norra gaveln och en lägre byggnadsdel med fasader klädda med beigefärgade klinkers kopplar samman kontoret med en verksamhetsbyggnad. I den klinkerklädda delen fanns förr matsal för 30 personer och skilda omklädningsrum för män (25 personer) och för kvinnor (6personer). Verksamhetsbyggnaden är uppförd med synlig vitfärgad betongstomme och väggfält av rött tegel under ett svart, plåttäkt sadeltak krönt med lanternin. Väggarna konstruerades av enstens tegel ytterst och en fem centimeter tjockättbetongvägg invändigt. Byggdes efter ritningar från 1952 till Blecher & Co AB. Ritningarna är signerade Sven Jonsson civilingenjör. Ritningarna visar att man planerade lagning, pressning och lagring av säckar. Man byggde ett lager i den östra delen av tomten 1961.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda