Läsanvisningar till Utanför vallarna II

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök

Av praktiska skäl har föreliggande inventering indelats i ett antal delområden. Indelningen har i första hand skett utifrån dagens stadsbild. Tanken har varit att särskilja områden med olika karaktär och därmed understryka variationen i stadsbilden. Då det visade sig att en sådan indelning i hög grad överensstämde med en äldre indelning av stadens marker i vångar, lyckor och allmänningar har hänsyn även tagits till denna.

Då delområdena till sin karaktär kraftigt skiljer sig åt har inget försök gjorts att pressa in dem i en helt enhetlig ram. Varje område inleds med en historik och i anslutning till denna har normalt formulerats ett antal "bevaringssynpunkter" . Emellanåt har delområdena fått delas upp i mindre områden, medan en del bebyggelse av mindre intresse endast har behandlats översiktligt i områdeshistorikerna. Därefter följer en kvartersvis genomgång av bebyggelsen inom området, där kvarteren har placerats i bokstavsordning med de traktnamnsbenämnda fastigheterna sist. Numreringen av tomterna i ett kvarter börjar i det nordvästra hörnet och går sedan medurs, och normalt följer fastighetsredovisningen detta schema.

För tomter bildade före namnreformen 1924 anges den ursprungliga fastighetsbeteckningen inom parentes.

Några beteckningar i texten

  • Byggnadsår: Då ett bygge normalt tog över ett år varierar årtalet om man anger tidpunkten för påbörjande eller färdigställande. Hus från tiden före ca 1920 har oftast daterats genom brandförsäkringsbrev, vilka anger färdigställande år. För senare hus återges normalt det årtal som återfinns på nybyggnadsritningarna och då i första hand årtalet för byggnadslovet eller om detta saknas det år då ritningen signerades. Då det kunde dröja innan byggnadslovet utnyttjades kan därlör det faktiska byggnadsåret vara senare än det i texten angivna. Har faktiskt byggnadsår kunnat beläggas genom t ex tidningsartiklar har detta använts. Om två årtal anges med skiljande snedstreck - 1883/85 - avses att byggnaden uppförts i två etapper. Två årtal med skiljande bindestreck - 1883-85 - innebär att byggnadens uppförande sträckt sig över dessa år. Omb anger år för betydande ombyggnad.
  • Byggherre: Byggherre är den person som låtit uppföra en byggnad, vilket normalt har förutsatts vara samme person som vid aktuell tidpunkt ägde fastigheten. Var personen gift ägdes fastigheten vanligtvis gemensamt av makarna. I byggnadsbeskrivningarna har dock för äldre bebyggelse orden "och hans hustru N.N." uteslutits om det inte är känt att hustrun tagit aktiv del i byggandet.
  • Arkitekt: Benämningen står för den person eller det arkitektkontor som utfört byggnadsritningen. Har inte annat kunnat utrönas har detta ansetts vara liktydigt med den som signerade ritningen. Många byggnadsritningar från byggnadsnämndens första årtionden saknar dock signatur och upphovsmannen har inte kunnat bestämmas. Under 1800-talet torde många av byggnaderna vara ritade av den byggmästare som ansvarade för byggnadsarbetena. På flera moderna ritningar återfinns ofta endast arkitektkontorets namn. Det torde också vara vanligt att ritningarna signerades av kontorets chef, oberoende av vem som stod för den faktiska gestaltningen. Har det kunnat utrönas vilken arkitekt som faktiskt utförde ritningarna anges detta.
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda