Läsanvisningar till Utanför vallarna I

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök

Av praktiska skäl har föreliggande inventering indelats i ett antal delområden. Indelningen har i första hand skett utifrån dagens stadsbild. Tanken var att särskilja områden med olika karaktär och därmed understryka variationen i stadsbilden. Då det visade sig att en sådan indelning i hög grad överensstämde med en äldre indelning av stadens marker i vångar, lyckor och allmänningar har hänsyn även tagits till denna.

Varje område inleds med en längre historik och i anslutning till den har formulerats ett antal "bevaringssynpunkter". Därefter följer en kvartersvis genomgång av bebyggelsen inom området, där kvarteren har placerats i bokstavsordning med de traktnamnsbenämnda fastigheterna sist (undantag Ö Torns by med sin säregna fastighetsindelning). Numreringen av tomterna i ett kvarter börjar i det nordvästra hörnet och går sedan medurs, och normalt följer fastighetsredovisningen detta schema.

Inom parentes anges den fastighetsbeteckning tomterna åsattes då de bildades. Tomterna inom stadsplanelagt område hade fram till 1924 en löpande numrering medan tomter utom stadsplan normalt betecknades med ett områdesnamn och en siffra. Delades en tomt försågs siffran med ett appendix. Vid förnyad delning förfor man på samma sätt vilket kunde leda till tämligen komplicerade beteckningar som t ex Galjevången 2 CIIa.

Några beteckningar i texten

  • Byggnadsår: Då ett bygge normalt tog över ett år så varierar årtalet om man anger tidpunkten för påbörjande eller färdigställande. Hus från tiden före första världskriget har oftast daterats genom brandförsäkringsbrev vilka anger färdigställandeår. För senare hus återges normalt det årtal som återfinns på nybyggnadsritningarna och då i första hand årtalet för byggnadslovet eller om detta saknas det år då ritningen signerades. Då det kunde dröja innan byggnadslovet utnyttjades kan därför det faktiska byggnadsåret vara senare än det i texten angivna. Har faktiskt byggnadsår kunnat beläggas t ex genom tidningsartiklar har detta använts. Om två årtal anges med skiljande snedstreck - 1883/85 - avses att byggnaden uppförts i två etapper. Två årtal med skiljande bindestreck - 1883-85 - innebär att byggnadens uppförande sträckt sig över dessa år. Omb anger år för betydande ombyggnad.
  • Byggherre: Den person som låtit uppföra en byggnad, vilket normalt har förutsatts vara den person som vid aktuell tidpunkt ägde fastigheten. Var personen gift ägdes fastigheten vanligtvis gemensamt av makarna. I byggnadsbeskrivningarna har dock för äldre bebyggelse orden "och hans hustru N. N." uteslutits om det inte varit känt att hustrun tagit särskilt aktiv del i byggandet.
  • Arkitekt: Benämningen står för den person eller det arkitektkontor som utfört byggnadsritningen. Signerade byggnadsritningar finns för Lunds del först mot slutet av 1800-talet, på 80- och 90-talet. Många byggnadsritningar från byggnadsnämndens första årtionden saknar signatur och upphovsmannen har inte närmare kunnat bestämmas. Det är emellertid troligt att de flesta byggnader fram mot århundradets slut ritades av den byggmästare som var ansvarig för byggnadsarbetet. På senare ritningar återfinns ofta endast arkitektkontorets namn. Har det kunnat utrönas vilken arkitekt som faktiskt utförde ritningarna anges detta.
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda