Kring Mårtenstorget

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Kring Mårtenstorget

Historik

Östra Mårtensgatan har länge utgjort stadens huvudinfart från öster och vid 1700-talets slut fanns på bägge sidor av den, i stort sett obrutna husrader. Husraden fortsatte på den södra sidan ända bort till Stora Södergatan. Även längs Skomakaregatan i kvarteret Svartbröder fanns det på 1700-talet en tät bebyggelse medan det inom miljöområdet i övrigt endast fanns en spridd bebyggelse på stora dåligt utnyttjade tomter. Mårtenstorget, eller Oxtorget som det också kallades långt fram i tiden, lades ut på 1840-talet. Vid 1800-talets början blev Stortorget, som då tjänade som stadens varutorg, för trångt och man började diskutera att anlägga ett nytt torg på Sankt Peters Kyrkogård, d v s nuvarande Petriplatsen. Då ingrep färgfabrikör Jöns Petter Borg. Han inköpte en stor trädgårdstomt och erbjöd sig att donera den till staden om man anlade det nya marknadstorget där istället.

Efter en omröstning accepterades Borgs anbud och Mårtenstorget lades ut. Som motiv för Borgs handlande har angetts pietetskänsla gentemot de döda på Sankt Peters Kyrkogård.

Mårtenstorget kom att användas framförallt vid de stora marknadsdagarna då dess östra ända upptogs av ett myller av hästar och kreatur medan den västra ändan var tillhållet för manufakturvaruhandeln där allting från lerkärl till leksaker såldes. Huvuddelen av livsmedelshandeln på de vanliga torgdagarna kom dock även i fortsättningen att bedrivas på Stortorget.

Bebyggelse

Svartbrödersgatan och Skomakaregatans västra del kom att tjäna som förbindelseled mellan stadens två varutorg. Läget var strategiskt för handelsmän och krögare och ett antal kapitalstarka husägare lät här bygga om och till sina hus ett antal gånger. Den östra delen av Skomakaregatan låg mer i skymundan och dominerades av hantverkare och ett par påkostade bostadshus. I kvarteret Döbeln finns det fortfarande en väl sammanhållen tvåvåningsbebyggelse från 1800-talets mitt.

Mårtenstorget kom till en början inte i någon större utsträckning att dra till sig mera omfattande byggnadsprojekt. Brunius påkostade privatbostad uppfördes 1840 i hörnet Kiliansgatan/Magle Lilla Kyrkogata, och vid 1800-talets mitt byggdes ett par numera rivna hus med omsorgsfullt utformade klassicerande fasader vid torgets östsida. Tornabankan startades 1848 på samma tomt där den fortfarande ligger. När järnvägen Malmö—Lund öppnades 1856 koncentrerades de ekonomiska intressena till Klostergatan och Lilla Fiskaregatan och området kring Mårtenstorget hamnade i bakvattnet. Särskilt Östra Mårtensgatan har fått behålla en äldre småskalig bebyggelse. Få nya hus har uppförts. I stället har de gamla husen ofta försetts med en frontespis eller en mansardvåning. Framförallt är det Östra Mårtensgatans södra sida med sina många välbevarade gårdsmiljöer som bör ägnas uppmärksamhet, men det är även väsentligt att som ett komplement till denna och för att bibehålla ett helt gaturum måna om den äldre kvarvarande bebyggelsen på gatans norra sida. Här ligger också två hus från 1781 respektive 1818 som genom sina volymer vittnar om Östra Mårtensgatans forna betydelse.

Det var först en bit in på 1900-talet som byggandet kring Mårtenstorget ånyo började ta ordentlig fart. 1909 stod saluhallen färdig. Då hade torghandeln med kött och fisk förbjudits ett par år tidigare, och Stortorgets kötthandlare flyttade in i saluhallen. Även den övriga torghandeln med frukt och grönsaker förlades då till Mårtenstorget. Marknadshandeln med hästar och kreatur hade flyttats över till det på 1890-talet anlagda Clemenstorget. Vid Mårtenstorgets östra sida öppnade kooperativa Föreningen Fenix u p a 1907 en liten butik som så småningom kom att växa ut till Domus[nutidsuppdateras] moderna storvaruhus. På V. Mårtensgatan 1 låg på 1910-talet en s k 15-öres basar som tjänade som de fattigas varuhus och på Mårtenstorget 13 öppnade 1931 EPA, Lunds första egentliga varuhus.

Torgbilden domineras idag av ett antal stora 1900-talshus. Kontrasterna till den låga 1800-talsbebyggelsen åskådliggör på ett dramatiskt sätt den ekonomiska utvecklingen.

Bevaringssynpunkter

  • Det är av vikt att bevara kvarterens slutna karaktär mot gatan. Inga ytterligare indragningar av byggnadslinjerna får företagas. Gaturummet längs Östra Mårtensgatan bör slutas och ersättningsbebyggelsen placeras med huvudfasaden ut mot denna.
  • Kompletteringsbebyggelsen måste liksom eventuella ombyggnader i skala, fasadutformning, takvinkel, färgsättning, fönsterval och material anpassas till äldre befintlig bebyggelse.
  • Resterna av det ålderdomliga tomtmönstret bör bevaras. Särskild omsorg bör ägnas gårdsmiljöerna i kvarteren Svartbröder och Östertull.
  • Nya skyltar och reklamanordningar bör till form, färg och utförande underordna sig byggnadernas fasader samt gatumiljön. Befintliga störande skyltar bör om möjligt bytas ut.
  • Gatstensbelägguing på gator och torg bör bibehållas.

Mårtenstorget bör bibehållas som en öppen torgyta med en livlig handel.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda