Koloniområdena Gläntan och Täppan

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Gläntan och Täppan
Kolonistugor
Äldre kolonistugor

Söder om Södra vägen ligger två koloniområden intill varandra. Den till synes egendomliga, vinklade gränsen mellan dem beror på att Gläntan i norr är utlagd på marker som förr tillhörde Lilla Råby 16, medan Täppan är utlagd på Lilla Råby 9:s marker. Gränsen lades ut 1785 när Lilla Råby 16 fick sina marker samlade i ett skifte, och är en av de få hållpunkterna när man vill passa in den tidens karta på en modern.

Innehåll

Koloniområdet Täppan (Lilla Råby 19:4)

Området som benämndes Lilla Råby 9Aa inköptes av staden 1913. Man ansåg det fördelaktigt "att här söder om staden förfoga över en ännu ostyckad större jordareal till egna hem eller dylikt ävensom för den reglering av kloakavloppet, som kan befinnas önsklig". Där fanns då redan sex kolonilotter som den dåvarande ägaren 1912 hade upplåtit på fem år.

Staden beslutade 1915 att området i sin helhet skulle läggas ut till koloniområde för att de 46 kolonister som sades upp när stadens nya materialgård skulle anläggas i nuvarande kv Stenkrossen skulle kunna få ersättningslotter. Planen för området, som i stort sett ännu är intakt, upprättades i december 1914 av stadsträdgårdsmästare Johannes Ekberg. Den omfattade 85 parceller utlagda i ett rätvinkligt mönster. Lotterna varierade i vidd från 178 till 300 kvm, på stadens andra koloniområden hade alla lotter varit 120 kvm. En av lotterna avsattes till lekplats, nu Gröningen, och två till kompost. Området omgavs av en läplantering med bl a 740 pyramidpopplar och genomkorsades i öst-västlig riktning, längs nuvarande huvudgången, av ett större kloakdike. Området lades ut successivt, planteringsstyrelsen hade särskilt tillhållits av drätselkammaren att lägga ut lotterna med försiktighet, så att den övriga marken kunde arrenderas ut till jordbruksändamål. 1918 var dock området fullt utbyggt.

Till en början användes området mest för potatislotter, men 1917 lär de första kolonistugorna ha kommit dit. Inom området finns en del äldre stugor, och ännu 1985 fanns två av de första kvar.

De har dock nu ersatts av knuttimrade hus och merparten av stugorna är av yngre datum. Trots variationsrikedomen finns det flera sammanhållande drag. Flertalet av stugorna är uppförda i stående eller liggande panel med flacka, pappklädda sadeltak. Färgskalan är i huvudsak dämpad med falurött som dominerande färg. De flesta stugorna är små, även om en del mera liknar små sommarstugor.

Litteratur

  • Täppan 70 år

Djurfarmen Gläntan (Lilla Råby 19:2)

Området anlades 1948 mellan Täppans koloniområde och Södra vägen. Marken, som hade avsatts för ändamålet i Generalplanen 1936-42, var en del av den statligt ägda Hospitalsgården (Lilla Råby 16) och förvärvades av staden 1948.

Djurkoloni blev området sedan nitton medlemmar i Lilla Råbys kaninklubb i april 1948 hade bett staden om hjälp sedan man blivit uppsagda från det område man arrenderade av en trädgårdsmästare vid Nilstorpsvägen. För att slippa slakta djuren fick man i avvaktan på att området skulle bli klart ställa upp sina burar på en markbit norr om Täppan.

Gläntan omfattar 27 relativt stora lotter om ca 350 kvm vardera. I avtalen angavs speciellt att man fick hålla kaniner, höns och duvor på lotterna. Av en ritning upprättad av parkförvaltningen 1948, framgår det hur man tänkt sig lotterna med utbyggda hönshus på baksidan av kolonistugorna och längre in på lotterna kaninburar. Typritningar för kaninburarna, och säkerligen kolonistugorna, upprättades också. Bebyggelsen har också fått en enhetlig karaktär med snarlika stugor i locklistpanel med flacka pappklädda tak. Husen är målade i en dämpad färgskala, företrädesvis rött och grönt, men även brunt och blått, med vita knutar och fönsteromfattningar. Långsidorna mot gången har ofta ett fönster med tre lufter i bredd. Än hålls det höns och duvor på någon av lotterna, men annars tycks djurlivet domineras av hundar.

Bevaringssynpunkter

  • Väsentligt för Täppans karaktär är att de äldre kvarvarande stugorna bevaras, liksom detaljer såsom småspröjsade fönster och mönstersågade detaljer.
  • Det intensiva markutnyttjandet är karaktäristiskt. Större sammanhängande gräsytor bör undvikas.
  • Nya kolonistugor bör uppföras av hyvlad träpanel och täckmålas. Skivmaterial liksom tryckimpregnerat eller oljat virke är olämpligt. Taken utformas lämpligen som flacka, pappklädda sadeltak. För stora kolonistugor bör undvikas och placeringen på lotten anpassas till omgivningen.
  • Olämpligt är knuttimrade stugor som saknar varje hävd inom den lokala byggnadstraditionen. Likaså bör utrangerade manskapsbodar undvikas.
  • Staket och gångar utgör viktiga inslag i miljön. Gångarna skall vara grusade eller singlade.
  • Gläntans värde ligger i områdets enhetliga karaktär och nya stugor bör uppföras i de ursprungliga typritningarnas tradition.
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda