Klostergården 2:18

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Klostergården 2:18 fd. Klostergården 2:14
Klostergarden 214.png
Klostergården 2:18
Information
NamnHunnerupsgården
AdressSant Lars Väg 70 - Västra Sjukhuset
ByggnadsårIngen uppgift
ByggherreIngen uppgift
ArkitektIngen uppgift
Kulturhistorisk värderingKulturhistorisk värdefull byggnad / Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö
Ekonomibyggnad
Bostadshus

1567 skänkte kung Fredrik II räntan av den sk Hunnerupsmarken till kantorn vid Lunds domkyrka, mäster Wessel Pallesen "till ewig egendom och hielp för den ewiga allmosa han där varit sinnad at stifta till de fattigas underhållande".

Saken var den att Palle sen på egen bekostnad hade låtit inrätta en s k själabod där ett antal fattighjon kunde få mat och uppehälle, och att kungen på detta sätt ville stödja hans initiativ. Fram till 1702 förvaltades stiftelsen av Pallesens ättlingar, men därefter överläts vårdnad på universitetet. Hunnerupsmarken arrenderades ut och intäkterna gick till driften av själabodarna. Senare kom 1/3 av intäkterna att gå till lasarettet för vård av fattiga. Resten gick till stadens fattigvårdsdirektion och finansierade bl a byggandet av en fattigskola med en arbets- och kokinrättning, den nuvarande Magleskolan. Även Lancasterskolan vid Bredgatan uppfördes för Hunnerupsmedlen. Senare har pengarna gått till fattigunderstöd. När Asylen skulle byggas övertog Medicinalstyrelsen nyttjanderätten till Hunnerupsmarken mot en årlig avgäld som 1962 uppgick till 12 000 kronor att fördelas mellan Lunds socialnämnd och lasarett. Den årliga avgälden avlöstes 1971 med ett engångsbelopp varvid kommunen erhöll 1,2 miljoner kronor. De pengarna har influtit i kommunens allmänna investeringsfond och i Hunnerupsfonden finns idag endast några hundra kronor.

Vid en arrendeauktion 1823 angavs det att Hunnerupsmarken då var bebyggd med två korsvirkeslängor. Dessutom fanns där ytterligare ett hus som ägdes av den avträdande arrendatorn. På en plan 1894 kan man se ekonomibyggnaderna ligga i en U-formation framför det friliggande boningshuset, så att en fyrlängad gård uppstår. Av en förteckning 1935 framgår det att åtminstone en loglänga då ännu var uppförd i ek- och furukorsvirke. Ekonomibyggnaderna ersattes på 1940-talet av nya.

Boningshuset, en lång smal länga av traditionellt slag, är troligen från 1870-talet. Ytterväggarna är utförda i bränt tegel och innerväggarna i råsten. Byggnaden har en äldre puts som gulmålades 1974, tidigare var den vit. Sadeltak med rött tegel och fint profilerad gesims. Stickbågiga fönsteromfattningar och slätputsade hörnIisener. Nyare fönster- och dörrsnickerier. På gavlarna två små lunettfönster som flankerar ett högre rundbågigt fönster. Mot trädgården en frontespis och en yngre tegelveranda.

Väster om boningshuset en ekonomibyggnad i rött maskinslaget tegel, troligen från slutet av 1800-talet. Sadeltak med korrugerad eternit och utskjutande takfot. Paneldörrar, varav ett par med pärlspontpanel på diagonalen. I vardera gavelspetsen ett rundbågat fönster. Huset användes 1935 till bakstuga, brygghus, ved- och kolbod samt hemlighus. På vinden förvarades spannmål och vid något tillfälle lär lantbrukselever ha bott i huset.

Den stora logen i rödmålad lockpanel med en mindre stalldel i rött fasadtegel lär vara uppförd 1948 liksom ett vagnsskjul i rödmålad lockpanel och ett uthus med hönshus i rött tegel. Alla har de sadeltak med grå, korrugerad eternit.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda