Industrialiseringen i Lunds stad - Industrimiljö Lunds Kommun

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Kopparplåt i Sövde fd mejeri som visar att Carl Holmbergs levererade maskineriet 1894.
Rudelius & Boklunds mekaniska verkstad levererade gjutjärnspelare till Carl Lundboms garveri på Bredgatan som idag inrymmer restaurang.

I vår genomgång utgår vi från tiden efter järnvägens framdragande 1856. Bortsett från Kävlingeån saknar Lunds kommun vattenkraft av någon betydelse. Naturtillgångarna i trakten består av lera, sten och god åkermark. Historiskt sett har här inte funnits goda kommunikationer före järnvägarna. Järnvägen innebar kraftigt förbättrade kommunikationer. Den första sträckan av södra stambanan invigdes 1856 då trafiken mellan Lund och Malmö startade och som längre fram skulle förbinda Skåne med övriga Sverige. Senare tillkom trafik mellan Lund och Trelleborg 1875, mellan Kävlinge-Lund och vidare förbindelse till Helsingborg. Förbindelser till Bjärred skapades 1901 och till Harlösa 1904. I Lund ökade befolkningen kraftigt från mitten av 1800-talet, 1850 beräknas man ha haft ca 6700 invånare, en siffra som år 1900 ökade till 16600. Dessa tal speglar befolkningsutvecklingen i övriga länet. Idag har Lunds kommun en befolkning på drygt 100 000 människor.

Historiskt sett har det i Lund funnits en varierande industri med företrädare för många olika branscher, till exempel livsmedelsindustri, textil- och konfektionsindustri, mekaniska verkstäder och förpackningsföretag. Sambandet med universitetet och kyrkan märks genom tryckerierna och förlagen. Sambandet med universitetet och tekniska högskolan har stimulerat en utveckling inom elektronik-, sjukvårdsteknik, läkemedelsindustrin och förpackningsindustrin. Flera av de tidiga industrierna var mekaniska verkstäder, dessa har försvunnit men Alfa-Laval och Knorr-Bremse har rötter till de gamla verkstäderna Rudelius & Boklund respektive Holmbergs armaturfabrik.

Under 1800- och 1900-talen spelade olika utställningar en stor roll för att sprida kunskap och att marknadsföra företag. I Lund hölls 1895 en fabriks-, hantverks-, industri- och slöjdutställning i nuvarande Parkskolan. 1907 hölls den stora Industrislöjd- och Konstutställningen i Lund.

Vid 1800-talets mitt fanns några få företag med industriell tillverkning. Från 1868 finns notering om 23 fabriker med 206 arbetare, fyra år senare hade antalet fabriker ökat till 26 och antalet arbetare till 410. Statistik från 1890 visar att det fanns 28 fabriker med 731 anställda varav 97 var under 18 år. De branscher med flest anställda var gjuterier och handskfabriker som tillsammans sysselsatte nästan hälften av arbetskraften. Det företag som omsatte mest pengar var sockerraffinaderiet följt av gjuterierna, handskfabrikerna och garverierna. Under perioden 1886-1903 fördubblades antalet företag i Lund och antalet fabriksarbetare ökade från 700 till 1700, medan hantverksarbetarna bara ökade från 780 till 910. Under 1870-talets expansion var det främst redan etablerade företag som blev större men på 1890-talet grundades nya, större företag såsom Armaturfabriken med 146 arbetare, Bleckvarufabriken med 80, Lunds mekaniska verkstad med 68 och Sockerraffinaderiet Öresund med 250 arbetare.

Strax före det första världskriget, 1912, beskrivs Lundaindustrierna i Nordisk familjebok. Antalet fabriker var 62 med 1600 arbetare och ett tillverkningsvärde på drygt 11 miljoner kronor. Det överlägset största tillverkningsvärdet producerades av AB Sockerraffinaderiet Öresund (4 miljoner kronor). Sen kom två kvarnar sammantaget 587 000 kr, följt av AB Armaturfabriken Carl Holmberg (570 000 kr). I staden fanns tre större mekaniska verkstäder, en av dessa var Carl Holmbergs mekaniska verkstads AB. Det fanns även ett stort garveri (830 000 kr.), Svenska bindgarnsfabriken, (460 000 kr.), 3 järn- och stålvarufabriker (300 000 kr.) samt 5 boktryckerier (220 000 kr.). Det största och äldsta var Berlingska boktryckeri- och stilgjuteri AB, anlagt redan 1742. Under slutet av 1800-talet var Lund landets 10:e industristad.

Men industrier har funnits även i andra delar av nuvarande Lunds kommun. Stenbrytning har bedrivits i industriell skala på flera platser: Sularp, Hardeberga, Skrylle och Dalby. I Södra Sandby fanns Martin Jönssons Mekaniska Verkstad, sedermera Sandbymaskiner, som tillverkade pressar och tröskverk. I Södra Sandby har även funnits spritfabrik och mejeri. I Dalby har funnits mejeri, spritfabrik och tegelbruk. Bränneri har också funnits i Västra Tvet. Mejerier har funnits i Genarp, Torna Hällestad, Vallkärra och Gårdstånga/Getinge. I Veberöd har funnits två tegelbruk. i västra delen av samhället. Båda dessa är idag rivna. Norr om Veberöd fanns i Västra Tvet ett gårdsbränneri men idag finns inget kvar av gårdens och bränneriets byggnader. Ortnamn påminner om att det bedrivits verksamheter på landsbygden. Ofta är det vattenkvarnar som är enkla att identifiera på detta sätt: Skogsmöllan, Stampen, Hasslemölla och Håstadmölla.

De äldre Lundaindustrierna var främst kopplade till lättare verkstadsindustri och jordbruksanknuten industri. Mejeri av lite större omfattning har funnits i Torna Hällestad, Genarp, Lund (tre stycken), Södra Sandby (två stycken), Södra Sandby, Vallkärra, Veberöd och i Gårdstånga/Getinge. Mejeribyggnaderna i Veberöd och Gårdstånga/Getinge samt två av mejeribyggnaderna i Lund är rivna. De båda i Södra Sandby är genomgripande förändrade. Mejeribyggnaderna i Vallkärra är ombyggda till bostadshus. I Lund har funnits tre mejerier. Ett kallat Lunds mejeri startade 1872 på Själbodgatan av Gottfrid Warholm. Det lades ned 1947 och idag är byggnaden riven. Klosters mejeri startades 1884-89 som ett försöksmejeri av Holmbergs mekaniska. Där kunde man prova ut maskiner och utrustning som sen såldes till hundratals andelsmejerier i Sverige och Danmark. Byggnaden är riven. 1896 startades Lunds andelsmejeriförening och verksamheten pågick till nedläggningen 1968. Byggnaden med den för mejerier typiska utformningen används idag som kulturhus.

Det fanns också järnvägsanknuten industri samt industri med koppling till stenbrott. Idag bedriver Sydsten verksamhet i Dalby stenbrott och Hardeberga samt NCC i Skrylle. Förädling av betong görs av Leca i Veberöd (fd Lambdabetong) och av Starka betong i Södra Sandby. Siporex tillverkning i Dalby, som tidigare var en stor arbetsplats, är nedlagd.

Under efterkrigstiden har industri med koppling till universitet och högskola blivit allt viktigare. I Lund har tillverkningsindustrin under de senare decennierna dominerats av en handfull stora företag. 1990 stod Tetra-pak, Alfa-Laval, Åkerlund & Rausing samt Gambro för 80 % av sysselsättningen inom industrin i Lund. 2006 räknas Sony Ericsson Mobile Communications AB som det tillverkningsföretag med flest anställda, följt av Astra Zeneca, Gambro Lundia, Alfa-Laval och Tetra-pak.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda