Glädjen

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Kvarteret Glädjen
Kvarterets fasadlinje mot Kyrkogatan. Foto 1981.
Hörnhuset vid Kyrkogatan 23. Bilden måste vara tagen före 1897, då brädgaveln ersattes med ett valmat takfall. Foto C.F. Pihl. Kulturens arkiv.

Kvarteret har ett centralt läge väster om Kyrkogatan mittemot Universitetet. Dess form är i huvudsak oförändrad sedan 1600-talet, men vissa regleringar har skett av byggnadslinjen mot gatan, exempelvis i hörnet av Stora och Lilla Gråbrödersgatan, där den äldre bebyggelsen låg ute i nuvarande gatan.

Namnet Glädjen har kvarteret fått efter en studentkasern som legat vid S:t Petri Kyrkogata. Byggnaden, ett korsvirkeshus, revs 1910 för att ge plats åt ett nytt hörnhus.

Kvarteret har sannolikt varit kontinuerligt bebyggt sedan medeltiden. Inga kyrkor har påträffats men däremot ett par medeltida stenhus. Indraget från gatan, på nuvarande tomt nr 6, låg till 1908 Dekanhuset, ett grundmurat tegelhus vars äldsta del är daterad till 1200-talet. Vid medeltidens slut var byggnaden residens för dekanen vid domkapitlet. Dekanhuset flyttade 1908 ti11 Kulturen. Ett annat medeltida stenhus har legat på Televerkets tomt, just där gatan kröker sig. Rester av detta hus utgjorde källarvåning i ett på 1600-talet uppfört korsvirkeshus. 1911 flyttades byggnaden, det så kallade Berlingska huset, till Kulturen.

Innehåll

Äldre bebyggelse

På 1600- och 1700-talen låg bebyggelsen i kvarteret huvudsakligen vid Kyrkogatan och Lilla Gråbrödersgatan. Tomterna var stora, framförallt vid Kyrkogatan, och det centrala läget vid huvudgatan gjorde dem lockande för stadens borgerskap. Ägarförteckningen till 1784 års karta upptar följande namn: kopparslagare Niclas Bergman, handelsman Carl Bager, Herr Professor och Riddare Liedbäck, Herr Hofcamerer Berling, Herr Ingenieur Langhagen samt en fru Treutiger.

Vid 1800-talets början låg utmed Kyrkogatan en rad tvåvånings korsvirkeshus med ljusa putsfasader och insprängt mellan husen en stor trädgårdstomt, avgränsad från gatan med ett högt plank.

I kvarterets norra del var en par tomter genomgående med tillfart till gårdarna från Winstrupsgatan. Den Liljewalchska köpmansgården (Glädjen 4) hade sitt timmerhus för förvaring av byggnadsvirke vid denna gata. I övrigt var kvarteret obebyggt utmed Winstrupsgatan frånsett hörnet mot Lilla Gråbrödersgatan.

Berlingska gården

På Televerkets tomt låg tidigare en stor stadsgård, som från mitten av 1700-talet och till 1800-talets mitt ägdes och beboddes av boktryckarfamiljen Berling. I gården ingick en mängd olika byggnader, nödvändiga i en tid då jordbruksnäringen ännu spelade en viktig roll i det borgerliga hushållet. Vid gatan låg tre byggnader, bland annat det tidigare nämnda korsvirkeshuset från 1600-talet, uppfort på medeltida källarmurverk. Huset hade en ovanligt hög takresning och vinden var inredd till spannmålsmagasin med dubbla loftbottnar. Flera andra av gårdens byggnader, både bostads- och ekonomihus, hade spanmnålsloft på vinden. Dessutom fanns byggnader för bränneri, packhus, lada, loge och torvhus, svinhus, kalkbod, vedbod, hugghus, mangelbod med mera.

Nya tomter och hus

Under 1800-talet förtätades kvarterets bebyggelse. Först avstyckades år 1827 en ny byggnadsplats i hörnet av S:t Petri kyrkogata och Winstrupsgatan. Här uppförde timmermästare Sven Johansson ett tvåvånings bostadshus av korsvirke, senare känt som studentkasernen Glädjen.

På 1870-talet fylldes en del av trädgårdstomten vid Kyrkogatan igen med ett högt trevåningshus, uppfört av byggmästare J.H. Mortensen. Under samma årtionden avstyckades tre nya byggnadstomter vid Winstrupsgatan, på tomtmark som tidigare ingått i den Berlingska fastigheten (gamla nr 296). Två av dessa bebyggdes av en timmergesäll M. Holmqvist med envåningshus som numera är rivna. På 1880-talet delades även den gamla handelsgården vid Kyrkogatan 21, och ett nytt bostadshus uppfördes vid Winstrupsgatan 12.

Under 1900-talet har utnyttjandet ökat än mer. Fasadlinjen vid Kyrkogatan, med dess stigande våningshöjder mot söder, illustrerar hur exploateringen ökat och hustyperna förändrats sedan 1700-talet. I norr ligger två korsvirkeshus och söder därom ansluter byggmästare Mortensens välartikulerade trevåningsfasad från 1870-talet. På hörntomten mot Gråbrödersgatan ligger en hyresfastighet i fem våningar, vars massivitet och resning ytterligare markeras genom ett hörntorn med spetsig tornhuv.

Fastigheter i kvarteret Glädjen

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda