Gerda

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Gerda
Foto Berndt Johnsson, vykort Kulturen.

Kvarteret ligger på mark som förr ingick i jordegendomen Olshög. När villaboendet på allvar började breda ut sig i början av 1900-talet började ägaren till Olshög att stycka av villatomter inom den nordvästra delen av sina marker, på ett område som kallades för Hyphoffslyckan. Tomterna benämndes med Hyphoffslyckan och ett nummer. När tomterna i kv Gerda lades ut namngavs de på samma sätt trots att de låg utanför Hyphoffslyckan. I ett stadsplaneförslag av A B Jakobsson 1907 återfinns kvarteret för första gången. Det avgränsas av Pålsjövägen, en gammal markväg som ledde ut till Smörlyckan, Helgonavägen som var en väg som gick till gården på Helgonabacken, Gerdagatan som lades ut i gränsen mellan Olshög och Helgonagården, samt Studentgatan som lades i Hyphoffslyckans nordöst gräns. Planförslaget antogs aldrig. Först 1924 godkände staden en plan omfattande stora delar av professorsstaden, bl a kv Gerda. Det var då hög tid. Redan 1923 hade bibliotekarien Gunnar Wetterberg köpt upp kvarterets västra två tredjedelar. Innan han 1925 uppförde sin egen villa på nuvarande nr 17 sålde han av fyra tomter. I den östra delen av kvarteret köpte professor A Hellman två tomter. Den sista hörntomten dröjde det några år innan Olshög sålde. I stadsplanen från 1924 reglerades noga hur stor del av tomten som fick bebyggas och minsta avstånd mellan hus och tomtgräns. Reglerna respekterades i drygt femtio år, men 1978-84 delades sex av de åtta tomterna. Vid nästan alla tillfällen skedde detta i samband med att det gamla huset bytte ägare.

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda