Fasadutformningar - Industrimiljöer i Lunds kommun

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Malmö yllefabriks AB tog över efter Svenska lyxstrumpfabriken och 1946 lämnade man in bygglov på denna iögonenfallande neonskylt.

De första industrierna etablerades i hantverksgårdar, något som påverkade utformningen av de första fabriksbyggnaderna. Vid slutet av 1800-talet ökade industrialiseringen i omfattning och fabriksbyggnaderna blev allt mer specialiserade.

Den yttre utformningen styrdes av läget i staden, funktion, materialtillgång, byggnadsstadgan och den rådande smaken. Under 1800-talet använde man ofta äldre bostadshus och hantverkshus som fabrikslokal. De fabrikslokaler som byggdes nya gavs ofta en exteriör utformning som liknade samtidens enklare bostadshus, exempel på det är leksaksfabriken (senare ombyggd till just bostäder) och sockerraffinaderiet Öresund som också rymde några bostadslägenheter. Oftast ritades industribyggnaderna av byggmästare, ibland av ingenjörer gärna kopierade efter förlagor i typritningar i handböcker och tidskrifter. Under 1800-talet var arkitekter mera sällan inblandade och det mest i stora anläggningar. Under hela historien ser vi större industrier som kan satsa stort med påkostade byggnader och mindre som bygger enklast tänkbara, det var så på 1800-talet och är så fortfarande i dag även om formspråket och materialen skiljer sig åt.

Signifikant för industrierna var kraftproduktionen. Eftersom Lund saknar vattenkraft i någon större omfattning var man hänvisad till kol eller vedeldade pannor för att driva ångmaskiner. Exteriört kunde detta avläsas i den höga skorstenen som alltid fanns för att ge drag i pannan och sprida rökgaserna. I takt med att kraft kunde tas från elnätet minskade behovet av egen kraftproduktion för de flesta industrierna, endast en del större industrier med stort behov av kraft som sockerbruk och pappersbruk har egen kraftproduktion idag. Ljusinsläpp var viktiga av belysningsskäl, fönstren gjordes stora eller också användes takfönster av olika utformning. För belysning började man använda el redan under 1880-talet men dagsljuset var länge betydelsefullt eftersom elen var dyr. Ofta använde man om möjligt tegel som byggnadsmaterial eftersom det är mera beständigt mot fukt och brand än timmer. För enklare magasin och lager användes trä.

Den yttre utformningen av fabrikerna användes också i marknadsföringen. Hade man ett framträdande läge i staden kunde exteriören fungera som reklam, även avbildningar eller foton av fabriksbyggnaderna användes som reklam. Ljusreklam började användas under 1910-talet i Europa men det oklart när de första skyltarna tändes i Lund. 1946 lämnade Malmö Yllefabriks AB, MYA in en bygglovansökan för en stor neonskylt över hela fasaden på sin fabrik på Rådmansvången. Roos neon som levererade startade sin tillverkning 1937.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda