Förutsättningar - Industrimiljö Lunds kommun

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök

Sverige var sent industrialiserat i jämförelse med många andra delar av Europa. Före 1800-talets mitt fanns endast få industrier i landet och endast några av dessa låg i Skåne. Förutsättningar för industrialiseringen var kunskap, kapital, råvaror, energi, arbetskraft samt tillgång till marknader. Industriernas tillväxt stimulerades av skråtvångets upphävande 1847, näringsfrihetens införande 1864, tullfrihet på viktiga marknader samt statliga investeringar i järnväg och hamnar. 1800-talets befolkningstillväxt och urbanisering skapade efterfrågan på nya varor. I Skåne har den geografiska närheten till Danmark i vissa avseende påverkat den industriella utvecklingen då idéer och kapital i många fall förts över från Danmark. Den industriella revolutionen under 1800-talets slut byggde till stor del på förutsättningar som den agrara revolutionen skapat. I Skåne har en stor del av industrin haft och har samband med produktionen av livsmedel. Urbaniseringen och möjligheten att exportera skapade en ökad efterfrågan på jordbruksprodukter, något som stimulerade en kommersialisering av jordbruket, vilket i sin tur skapade en ökad efterfrågan på färdigvaror. Under 1900-talet ökade efterfrågan på industriellt bearbetade och förädlade produkter eftersom levnadsstandarden steg. Vinsterna från jordbruket kunde bland annat användas för utbyggnad av infrastruktur och anläggandet av industrier. Flera branscher, som textil och livsmedel, har utvecklats ur traditionellt hantverk och hemtillverkning. Många branscher har varit föremål för genomgripande statliga regleringar och skydd från import.

En viktig del av industrialiseringen är förmågan att på effektivt och lönsamt sätt producera varor. Ur det äldre s.k. förlagssystemet växte, först i Storbritannien, men senare också i Belgien, Tyskland och övriga Europa samt USA, en massproducerande industri som byggde på mekaniserad maskinell framställning med en högt driven arbetsdelning, tidsstudier och specialisering. Detta sätt att organisera arbetet kom att kallas taylorism eller vetenskaplig arbetsdelning (Scientific Management) efter den man som utvecklade begreppet. En vanlig symbol för arbetsdelningen är upprepade och enkla arbetsmoment arrangerade efter ett löpande band.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda