Föreningen 16

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Föreningen 16
Foreningen 16.png
Föreningen 16
Information
NamnAF-borgen
AdressSandgatan 2, Sankt Annegatan 1
Byggnadsår1851, 1868, 1911 och 1947. Omb. 1946 och 1951
ByggherreAkademiska föreningen
Arkitekt1851 H.J. Strömberg
1911 Fredrik Sundberg</br> 1947 Hans Westman
Detalj av tillbyggnad från 1868.
Tillbyggnader från 1868 och 1947 utmed Sankt Annegatan.
Stora salen 1897. Kulturens arkiv.
Tillbyggnaden från 1911. Kulturens arkiv.
Stora salens invigning efter ombyggnaden 1953. Akademiska Föreningens arkiv.
Athén 1968. Foto Lennart Gullberg. SDS bildarkiv.

Byggnadskomplex i röd tegel uppfört i etapper. Upptar hela södra delen av kvarteret Föreningen med fasader åt väster, söder och öster.

Den äldsta delen är den södra. Den byggdes 1851 och ritades av arkitekten H.J. Strömberg. Det blev en anläggning med fyra flyglar runt en gård och med ett fyrkantigt, krenelerat torn i varje hörn. Fasaderna artikulerades i andra våningen med lisener och spetsbågefriser vilka markerades med hjälp av tegel i avvikande, grågul färg i fälten mellan dem. Västfasaden avslutades med bågfrisen medan sydfasaden fick ännu en våning med spetsbågiga fönsteromfattningar och krenelerad avslutning. Mot öster fanns bara en våning och i mitten en port mot Sankt Annegatan.

Bottenvåningen i denna "ynglingaborg" som huset ibland kallades upptogs av konviktorium, Atheneum och personalbostäder. Till Athén kom man genom entrén i sydfasaden mot Tegnérsplatsen medan ingången till konviktoriet var placerad mitt på västfasaden. I ovanvåningen fanns Athéns journalrum, med tidskrifter och nyutkommen litteratur, och den stora festsalen vilken upptog hela den västra flygeln andra våning.

1868 gjordes den första tillbyggnaden utmed Sankt Annegatan. Den fick två våningar och inreddes med en sångsal på andra våningen. Fasadens utformning anpassades till den äldre byggnaden. Bottenvåningen är också här slät och ovanvåningen försedd med lisener och bågfris. Den nya flygelbyggnaden uppfördes dock helt i röd tegel.

Redan 1880 började man planera en ny tillbyggnad till föreningshuset. Helgo Zettervall ritade ett förslag och gården norr om det befintliga huset inköptes. Zettervalls idé var att Akademiska Föreningens västfasad skulle ingå i Universitetsplatsens plan och stå som pendang till universitetsbyggnaden. Den tillbyggnad han ritade mot norr, utmed Sandgatan, var en spegelbild av Strömbärgs fasad från 1851. Det nordvästra tornet förvandlades tillsammans mod ett nytt, tänkt likadant torn till en mittrisalit och det sydvästra tornet och det tänkta nordvästra till sidorisaliter. Den nya huvudentrén, i mittrisaliten, skulle då komma att ligga exakt mittemot universitetshusets huvudingång. Detta förslag kom aldrig att genomföras och det dröjde ända till 1903 innan planerna på en tillbyggnad togs upp på allvar. De tre arkitekterna Theodor Wåhlin, Fredrik Sundbärg och Folke Zettervall, son till Helgo Zettervall, ritade då var sitt förslag. Det var Fredrik Sundbärgs förslag som i något reviderad form blev det vinnande.

1909 påbörjades bygget. Tillbyggnaden utfördes i röd maskintegel i två våningar med en trappgavelförsedd risalit med burspråk i norr och ett runt torn i sex våningar i fasadens södra del. Tornet användes för att bilda en smidig övergång mellan de båda byggnaderna. Mellan den gamla byggnadens nordvästtorn och detta nya torn gjordes en gemensam huvudentré med indraget portalparti med rundbågar i bottenvåning och andra våningen och trappgavel överst. Andra våningens rundbåge pryddes några år senare av en bronsrelief av Axel Ebbe vilken föreställer "En sven med ande het som stormar i landsvägens damm att fånga Målet han icke vet". Fasaden meflan risaliten i norr och tornet i söder fick ett mycket varierat utförande. Fönsterna i bottenvåningen gjordes likadana som i den äldre byggnaden, stora och rundbågiga. Andra våningen drogs in och gav plats åt en terass med murad, genombruten balustrad. Fönsterna var här smala och kopplade i större bågar. Övervåningen fick en rad små, tättsittande fönster. Fasaden avslutades liksom det runda tornet med en krenelering.

Innanför den nya, gemensamma entrén gjordes eu vestibul med pelare i tegel och kapitäl av röd sandsten. I det gamla huset hade Athén gjorts betydligt större än tidigare, i den nya byggnaden inreddes matsal och kafélokaler. Ovanför dessa en ny festvåning. I de översta våningarna inreddes studentrum i hela huset.

1946 gjordes en tillbyggnad till Fredrik Sundbärgs flygel. Restaurangen behövde nya lokaler och man valde att bygga in den terass som tidigare fanns mellan den norra risaliten och det runda tornet vid huvudentrén. Ritningarna gjordes av arkitekt Hans Westman och byggnaden uppfördes i två våningar. I bottenvåningen är fasaden klädd med vit marmor och i ovanvåningen med röd tegel. Fönsterna är raka, vita och taket klätt med grön plåt. I tillbyggnaden inreddes en ny matsal. Den gamla yttermuren behölls inne i restauranglokalen och ett av fönsterna förvandlades till dörr för att ha förbindelse mellan de gamla restauranglokalerna och den nya. I samband med denna tillbyggnad öppnades också en ny entré till restaurangen i det runda tornet. Tornrummet som 1911 hade inretts som kafé blev nu kapprum.

Redan 1947 utfördes ännu en tillbyggnad enligt Hans Westmans ritningar. Det var det första studentbostadshus av det slag som senare kom att byggas på flera håll i staden. Norr om den tidigare beskrivna sångsalsbyggnaden vid Sankt Annegatan på den Aspegrenska tomten uppfördes nu ett "experimenthus" med 17 likadana studentrum och med toalett och dusch i varje korridor. Fasaderna är klädda med röd stavtegel, indelade i fält av band i vit marmor. Dörromfattningen har rundade hörn och över dörren sitter en uggla i sandsten, vilken ursprungligen hade sin plats på Sundbärgs fasad mot Sandgatan.

Den sista stora ombyggnaden som huset vid Sandgatan har genomgått slutfördes 1951. Den östra flygeln i Strömbergs ursprungliga "borg" hade bara en våning. Redan 1939 hade man påbörjat ett arbete med att bygga in den inre gården och bygga på den östra flygeln. På grund av pengabrist kom denna ändring inte till stånd förrän 1951. Interiören i hela huset gjordes också om och moderniserades påtagligt. Alla de små rummen som tidigare utgjort Athén slogs ihop till ett enda rum med fönster mot Sandgatan, Tegnérsplatsen och Sankt Annegatan. Stora Salen hade visserligen fått ny inredning och ändrat utseende några gånger tidigare, men den ändring som åstadkoms nu var i det närmaste total. Pelarna togs bort och läktarna är istället utkragade på stål och betongbalkar. Tak, väggar, golv och armatur gjordes om, liksom i Athén och i trappor och korridorer.

Studentrummen i de två översta våningarna togs under 1960-talet succesivt i anspråk för olika administrativa behov på grund av det ökande antalet studenter. Under 1970-talet då studentantalet sjönk hyrde man istället ut en del utrymmen på tredje och fjärde våningarna. 1973 stängdes Athén och lokalerna övertogs av Akademibokhandeln.

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda