Färgaren

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Kvarteret Färgaren
Stora Södergatan med kvarteret Färgaren 1978.
Kvarteret Färgaren med det nybyggda Epavaruhuset. Foto Ragnar Blomqvist, april 1955. Kulturens arkiv.

Kvarteret är centralt beläget. Stora Södergatan, Drottensgatan och Grönegatan är av medeltida ursprung medan Kattesund utlades först efter reformationen över platsen för Sankt Drottens kyrka. Staffans gränd utlades på 1950-talet, och kommer enligt aktuella planer att förlängas mot söder och dela kvarteret i två, Färgaren och Drotten.[nutidsuppdateras]

Bebyggelsen i kvarteret var i äldre tid i huvudsak förlagd utmed Stora Södergatan och Drottensgatan. Kvarterets nordöstra hörn utgjorde till 1800-talets mitt en stor trädgårdstomt vars utbredning till stor del sammanföll med den forna begravningsplatsen till Sankt Drottens kyrka. På 1860-talet började uppstyckningen till byggnadstomter.

När AB Turitz åk Co 1954 uppförde sitt Epavaruhus i nära anslutning till Stäket infördes ett nytt och främmande element i kvarteret — och i Lunds stadsbild överhuvudtaget. Låg och småstadsmässig bebyggelse hade tidigare omgett det äldre tegelhuset. Med sin stora byggnadsvolym och fasadutformning bröt varuhuset starkt mot stadens byggnadstradition. Omvandlingen av kvarteret fortsatte vid 1960-talets början med Thulehusets stora affärs- och kontorskomplex.

Borgs färgeri

Kvarteret har fått namn efter den färgerirörelse sam släkten Borg bedrev där under drygt ett par hundra års tid. Verksamheten har satt sin prägel på största delen av kvarteret och gav upphov till ett omfauande byggnadskomplex, som idag endast återstår till viss del.

1737 köpte färgaren Hans Borg en tomt vid Stora Södergatans västra sida, nr 214 enligt den numrering som infördes 1754. Rester av denna gård kan möjligtvis ingå i envåningshuset vid Stora Södergatan 8 b. 1828 beskrevs huset som uppfört av korsvirke och tegel, av obekant ålder förutom 22 alnar på södra ändan som var tillbyggda 1790. Det var inrett till bostad och "stua" där man tog emot och lämnade ut färggods.

Själva färgeriet inrymdes i två byggnader på gården. I vinkel med huvudbyggnaden ligger fortfarande ett tvåvåningshus från 1816. I dess bottenvåning fanns färgeri samt kök, visthus och pigkammare, i övervåningen var torkloft. Väster därom låg en byggnad från 1790, inredd till färgeri, överskäreri och presskammare samt torkstua och gesällkammare i övervåningen.

Efterträdaren Fredrik Borg utökade gården med tomt 215, motsvarande södra delen av Färgaren 18. 1829 förvärvade Jöns Petter Borg tomt 213, d v s norra delen av nuvarande Färgaren 18 samt nr 17 med tegelhuset Stäket.

1841 övertog Carl Otto Borg färgerirörelsen från sin far. Under hans tid skedde flera utvidgningar av verksamheten. Verkstadsbyggnaden från 1790 ersattes med ett nytt, längre tvåvåningshus av tegel, uppfört i två etapper 1837 och 1842, I bottenvåningen fanns färgeri och kammare, i övervåningen torkloft, gesällkammare samt förvaringsrum för färggods. Strax söder därom låg en byggnad från 1818 inredd till överskäreri och arbetarbostäder.

Nya hus tillkom även på tomt 213. På den gamla trädgårdsplatsen norr om huvudbyggnaden uppfördes ett tvåvåningshus i två etapper. Norra delen från 1851 inrymde port och bostäder, den södra stod klar 1852 och inreddes till magasin med kryssväivd bottenvåning. På gården byggdes 1841 ett tvåvåningshus för stall, vagnsport, foderhus och spannmålsmagasin. Senare användes byggnaden som ullmagasin. Väster om denna uppfördes 1856 en korsvirkeslänga inredd till vagnsportar.

På 1850-talet ersattes också den gamla korsvirkesbebyggelsen på tomt 215. I hörnet av Södergatan och Drottensgatan uppfördes 1857 ett påkostat tvåvåningshus i klassicerande stil. 1861 utvidgades det nya huset fram till sydgaveln av den äldre huvudbyggnaden.

Vid Drottensgatan uppfördes en flygel med enklare fasadutformning, inrymmande bostadens köksfunktioner. Väster därom ersattes de äldre korsvirkeslängorna med nya ekonomibyggnader av tegel. Här inrymdes ladugård med plats för 18 nötkreatur och stall för 7 hästar, vagnport och drängkammare.

1860 och 1876 inköpte C. O. Borg delar av trädgårdstomten 264. En ny fabriksbyggnad i tre våningar uppfördes 1867, inredd till stora sammanhängande arbetslokaler för spinneri. Ytterligare fabriksbyggnader tillfogades anläggningen under senare delen av 1800-talet. Från en början som färgerirörelse hade fabriken utvidgats till en omfattande textilindustri med spinneri och väveri, vaddfabrikation m m.

Fastigheter i kvarteret Färgaren

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda