Drottning Sofia

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Drottning Sofia
Annetorpshemmet. Foto Aeromaterial A/B 1932/Kulturen.

Kvarteret omfattar den tidigare ägolotten nr 21 och del av nr 20 på stadens norra fäladsmark. Marken ägdes av staden och arrenderades ut till en brukare som odlade jorden, och i hörnet av Getingevägen och Svenshögsvägen låg en större lada.

Staten hade 1914 beslutat att en ny anstalt för vård av blinda med komplicerat lyte skulle uppföras någonstans i Sverige. För att få anstalten till Lund motionerades det i stadsfullmäktige om att Lund, liksom bl a Malmö redan hade gjort, skulle erbjuda en fri tomt åt anstalten. Som motiv för framställan anfördes förutom rent ekonomiska skäl, att: "...en sådan institution här skulle bliva av stor betydelse även för universitetet, i det att ett ganska rikt studiematerial komme att hitföras för så väl blivande ögon-öronläkare som och för dem, vilka idka psykiatriska och psykologiska studier". Det gick som staden önskade, arrendatorn sades upp och en tomt lades ut i korsningen av Getingevägen och Svenshögsvägen. Getingevägen var Lunds gamla utfartsgata åt nordöst och även Svenshögsvägen hade funnits en längre tid. Sofiavägen fanns ännu inte men anges på en karta över tomten 1915 som föreslagen ny gata. När en markremsa mellan Svenshögsvägen och anstaltens tomt sparades så berodde det förmodligen på att man tänkte utnyttja den för villabebyggelse. I en stadsplan för omfattande delar av norra Lund 1922 har också mycket riktigt remsan styckats upp i ett antal byggnadstomter. I den planen föreslås även utläggandet av Lovisastigen. Uppförandet av anstalten hade försenats av 1:a världskriget, men när den stod klar 1922 tog också försäljningen av tomter fart och under en sjuårsperiod uppfördes åtta villor. Längst i norr har senare ytterligare några villor tillkommit. De äldre villorna har ljusa putsade fasader och en enhetlig karaktär. Putsfasaderna var ett krav från byggnadsnämnden och en tomtköpare som ville bygga ett hus med tegelfasader fick avslag. Markant är att det bara var arbetare och hantverkare som lät uppföra villor åt sig här, men inga akademiker. Flera av trädgårdarna har kvar sin ursprungliga utformning med hela de inre delarna utlagda till land uppdelade av buxbomskantade singelgångar. I landen, som helt utnyttjades för nyttoodling, står en del fruktträd. Endast delen närmast husen användes för mindre gräsmattor och prydnadsrabatter. I flera av trädgårdarna står också de små redskapshusen av trä kvar.

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda