Bryggeriet

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Bryggeriet
Foto 1978 Jan Carlsson/Scandia Photopress.

Kvarteret ligger i vägskälet där Bredgatan, Lunds gamla utfartsgata mot norr, delar sig i en väg mot Landskrona och en mot Kristianstad. På Erik Dahlbergs teckning över slaget vid Lund syns kvarteret som ett avgränsat, uppodlat och obebyggt område.

Läget var attraktivt för handelsmän och värdshusägare och redan på 1704 års karta är en gårdsanläggning markerad på den sydligaste tomten i kvarteret. Tomten ingick i den löpande numreringen av stadens tomter, medan den norra delen av kvarteret tillhörde Möllevången, som sträckte sig upp längs Kävlingevägen. På äldre kartor är en väg markerad där nu Kung Oscars väg går. På 1800-talskartor saknas den dock och först på 1940-talet lades Kung Oscars väg ut mellan Kävlingevägen-Getingevägen.

I och med brandförsäkringshandlingarna börjar vi få fylligare uppgifter om bebyggelsen. Den södra tomten, som då kallades Hattmakaregården, ägdes 1831 av P Lundbom. Gården bestod av fem korsvirkesbyggnader som hade halmtak med s k tegelskägg. Merparten av byggnaderna var från 1806 och förutom bostad inrymde de bl a stall och logar. I ett hus från 1811 fanns förutom plats för fem nötkreatur ett (brännvins-)bränneri och ett rum för "bränneristen". Affärerna gick bra för P Lundbom och på 1830-talet förnyade han alla byggnaderna. Att han bedrev gästgiveri framgår bl a av att han hade spiltor för 20 hästar. Även ett nytt bränneri med bakugn och skorsten byggdes. Längst i söder uppfördes 1833 ett relativt påkostat envånings bostadshus helt i tegel (nr 1 på kartan). Fastigheten övertogs av handlaren Anders Jakob Lundbom som 1851 byggde på bostadshuset med en våning. Samtidigt försågs det med en påkostad putsfasad. Ett trevånings spannmålsmagasin (2) med tegelväggar och skiffertak uppfördes 1859. På ömse sidor om det byggdes ett stall och en lada. Året därefter byggdes ytterligare ett bostadshus (3) och ett packhus med vagnsport (4). Ett hus för en "handelsbutik" (5) tillkom 1870 och det anges speciellt att den hade en svart butiksdörr med kulörta glas.

Bryggerirörelsen i kvarteret tog sin början 1860 då A J Lundbom uppförde ett hus med en "malttorka" (6). Tomten övertogs så småningom av f d jordbrukaren Jakob Magnus Ekström som tillsammans med handlaren Pehr Larsson 1870 startade Lunds bryggeribolag. Efter Larssons död 1874 blev Ekström ensam ägare. Bryggeriet växte snabbt och överflyglade snart alla småbryggerier inne i staden.

En större tvåvåningsbyggnad av tegel med tak av svensk skiffer uppfördes 1870 (7). I bottenvåningen fanns bl a jästkällare, isbehållare, kontor, humlemagasin, bryggerirum, rum för drickatillverkning och en ångpanna. I övervåningen låg bl a mältan, maltmagasin och järnapparat för varmluft till malttorkningen. Året därefter byggdes ett svinhus som snart ändrades till jästkällare. Den gamla ladan som under tiden blivit magasin ersattes 1878 med ett nytt tvåvåningsmagasin (8). En större envånings industrihall i korsvirke med järnplåtstak och gjutjärnsfönster byggdes 1879. Där inrymdes bl a kylskepp och lagerrum. J M Ekström överlät bryggeriet 1889 till sin son sjökaptenen Ehmfrid Magnus Ekström. Han ombildade det 1890 till aktiebolag och blev själv verkställande direktör. Året därefter byggdes ett nytt ångpannehus (9) och bryggeribyggnaden (7) byggdes om för att uppnå en årlig produktion om 8 000 hektoliter öl.

Redan 1898 flyttades ångpannan till ett nybyggt hus (10) och samtidigt uppfördes en 26 m hög skorsten. 1899 tillverkades 10 000 hl öl och dricka och den produktionen höll sig länge konstant.

Nästa stora utbyggnadsetapp kom 1904 i samband med att bolaget ombildades och J M Ekström lämnade styrelsen. Kylhuset från 1879 revs och i dess ställe uppfördes en paradbyggnad längs Kävlingevägen. År 1906 uppgick antalet arbetare till 40. Det gamla stallet ersattes 1907 med en "mineralvattenfabrik" (12), som även innehöll fem kontorsrum med påkostad inredning och ett kassavalv. Byggnaden, ritad av Fr. Fredriksson, gavs en representativ utformning med fasader i rött maskintegel med spritputsade blinderingar. Fredriksson ritade även ett nytt stall (14) och ångpannehus (13), som uppfördes vid samma tillfälle. De hade fasader av vitt cementtegel med detaljer av rött tegel.

Kölnan, för torkning av grönmalten, byggdes om 1910 efter ritningar av Victor Bagger. Då fick imskorstenen sin karakteristiska vridbara huv. Bryggeriet blev vid slutet av 1950-talet dotterbolag till AB Malmö Förenade Bryggerier. Genom detta företags uppgång i AB Pripp & Lyckholm kom Lunds Bryggeri vid den stora fusionen 1964 att tillhöra Pripp-Bryggerierna AB. På slutet tillverkades enbart läsk i Lund och den sista flaskan tappades i oktober 1967.

Byggnaderna var omsorgsfullt uppförda och av god kvalité. Flera av dem försågs med tak av svensk skiffer. Under 1900-talet anlitades framstående arkitekter och byggnaderna gavs en påkostad och representativ utformning. Byggnadsmiljön var länge välbevarad. Så fanns t ex den första bryggeribyggnaden, malttorken från 1860, kvar fram till slutet. Planer på att riva alla bryggeribyggnaderna presenterades 1976 av John Mattsons Byggnads AB, och året därefter tog en omfattande bevarandedebatt fart. Efter åtskilliga turer revs sommaren 1978 alla bryggeribyggnaderna utom tapphallen från 1904. Efter ytterligare fördröjning uppfördes 1981-83 bostadshus för bostadsrättsföreningen Bryggeriets räkning.

Litteratur

  • Nilsson 1983

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda