Bollen

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Bollen
Del av kv Bollen 8. Ä:e foto Kulturen.
Ur Arbetet 19/11 1925.
Ur Arbetet 19/11 1925.

Kvarteret motsvarar det nordvästra hörnet av de marker som förr tillhörde Jutamöllan. Enligt 1704 års karta, den äldsta över Lunds jordar, var kvarterets nordvästra hörn en av det knappt handfulla antalet tomter utanför stadskärnan som då var bebyggd. Bebyggelsen utgjordes med all sannolikhet av möllaregården medan själva kvarnen låg något längre söderut. Enligt en karta 1788/90 bestod möllaregården av två byggnader i vinkel, och strax öster därom låg ytterligare en byggnad. Det huset verkar redan 1815 vara avstyckat från kvarnen, och dess tomt kom så småningom att utgöra nr 8 i kv Bollens nordöstra hörn. Tomten har en komplicerad historia som det idag knappast går att till fullo reda ut. År 1876 var tomten bebyggd med fyra-fem låga hus kring en gemensam gårdsplan. Byggnaderna var uppdelade på nio separata fastigheter och enbart längan utmed gatan var uppdelad i fem delar med olika ägare. Av ett köpekontrakt 1835 framgår det att tomten redan då delats i minst två delar och där talas om en "med pileträd inhägnad hagetomt" och om husägarnas rätt till fri vattentäkt i den gemensamma brunnen. År 1844 nämns "min egande andel av det såkallade Jutahuset" vilket är det äldsta belägget för det namnet. En "husbyggnad, för närvarande inredd till Loga och Ladugolf" på den inre delen av tomten såldes 1846 varefter den inreddes till bostäder och styckades upp på två tomter. Det yngsta huset i gårdsanläggningen blev förmodligen det som uppfördes på en 1859 avstyckad tomtdel i det nordvästra hörnet. Gathusets uppstyckning tycks framför allt ha ägt rum under 1860-talet. De komplicerade ägoförhållandena ledde naturligtvis till konflikter och 1874 blev det rättegång om till vems husdel en riven bakugn hörde, och om huruvida det öppna avloppsdiket från en svinstia med tillhörande gödselgrop fick dras över grannens del av gårdsplanen.

En skildring av husen ges i Arbetet den 19/11 1925 under rubriken: "Idyller på väster". Reportern inleder med att berätta om hur de olika ägarna till gathuset målat sin del i varsin färg, och fortsätter:

"Staketen framför de olika delarna ha även från varandra skiljaktiga konstruktioner och färg. Färgglädje finnes för övrigt litet varstans på dessa tomter. De rappade väggarna äro avfärgade i ljust grönblått eller i olika toner av gult; härtill kommer det svarttjärade träet, de fogstrukna tegelväggarna samt det synliga korsvirket. Och över byggnaderna ett tak av än mossbelupet papp, än olikfärgad tegel.

Mer än tjugo fullvuxna personer, vartill komma några minderåriga, bo i dessa små stugor. (...) Rummen äro små, och lågt är det under takbjälkarna. Man skall dock icke tro, att här är annat än snyggt och renligt. Redan den stenlagda gårdsplanen med sitt nät av rännstenar, som löpa tillsammans i avloppet framför pumpen, talar sitt tydliga språk om renlighet och hygien. Och kastar man en blick in genom en händelsevis öppnad dörr, så kan man bli varse en köksvägg med glänsande kopparfat och kopparformar på väggen och i övrigt en skurad och fejad interiör".

Artikeln avslutas med en önskan om att husen länge måtte få stå kvar orubbade och en betoning av det lugn och den hemtrevnad som vilade över dem, vilket "man ofta saknar i den modärna tidens hyreskaserner". Husen köptes 1929-32 upp av staden varefter de revs.

Möllaregården med kvarn och tillhörande mark övertogs 1886 av den då ogifta mjölnaredottern Johanna Persson. Gården bestod 1889 av fyra sammanbyggda hus, i bränt och obränt tegel, i en U-formation med en mindre friliggande magasinsbyggnad i öppningen mot söder. Boningshuset hade tegeltak och var inrett till två mindre lägenheter samt en butik. De övriga byggnaderna hade till större delen spåntak och de två i öst och nordöst var inredda till stall och logar. Den västra längan innehöll bostäder och en bakstuga. Magasinsbyggnaden, som 1892 även innehöll en slaktbod, var från 1881 medan åldern på de övriga byggnaderna är okänd.

Johanna Persson gifte sig med snickaren P J Palmqvist och strax före sekelskiftet påbörjade de en uppstyckning av egendomen till byggnadstomter. Avstyckningen tog sin början med kv Bollen och den första tomten kom att bestå av den östligaste delen av mjölnaregården samt den lilla tomten nr 350 med ett "två väggrums hus" som samma år hade inköpts av Palmqvist. På den nya tomten uppfördes 1897 ett numera rivet hus i rött maskinslaget tegel med en klart stadsmässig prägel. Nästa tomt som styckades av (kv Bollen 10) bebyggdes med ett hus av mera lantlig prägel motsvarande de som samtidigt uppfördes i Lilla Råby. Det hade utskjutande takfot och fasader i grågult tegel. Därefter kom dock det röda teglet och den stadsmässiga prägeln att bli enarådande på de tomter som Palmqvist styckade av.

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda