Bispen 12

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Bispen 12
Bispen 12.png
Bispen 12
Information
AdressFinngatan 2 och 4, Sölvegatan 5
Byggnadsår1892, 1921, 1957-58 och 1987-88
Byggherret o m 1921 Malmöhus läns landsting, fr o m 1957 Kungliga byggnadsstyrelsen
Arkitekt1921 Carl Andrén, 1957 Hans Westman, 1987 Karl Koistinen, Göran Hellborg och Sivert Lindholm
Fasaden längs Sölvegatan.
Entré

Den äldre bebyggelse som idag finns på tomten har uppförts av landstinget för småskolelärarinneseminariets räkning. Det var efter många års diskussioner som landstinget 1881 beslutade att ett småskolelärarinneseminarium skulle inrättas i Lund, och 19 januari 1882 kunde de första eleverna skrivas in. Till en början hyrde man Hyphoffslyckan 2, motsvarande den västra delen av dagens tomt, med de byggnader som fanns där, se Bispen 4 och 12. Fastigheten köptes in 1885 och fyra år senare förvärvade man även granntomten (8 L) i öster, och där uppfördes 1892 en gymnastikbyggnad. I vinkel med gymnastikbyggnaden byggdes 1921, längs med Sölvegatan, ett nytt skolhus. Sedan staten 1931 tagit över hela ansvaret för lärarutbildningen lades seminariet ned 1934. Fastigheten köptes därefter av professor Fredrik Böök, men redan 1936 sålde han den vidare till universitetet. Huvudbyggnaden uppläts åt statistiska och matematiska institutionen. I gymnastiksalen inrymdes 1938 Arkivmuseet som där kunde öppna sin första utställning 1941. Arkivet för dekorativ konst hade startats 1934 av professorn i konsthistoria Ragnar Josephsson efter initiativ av konstnären Georg Pauli. Arkivmuseet har expanderat successivt och omkring 1970 hade det helt övertagit de bägge äldre byggnaderna. En "provisorisk" tillbyggnad, som ännu är kvar, skedde 1949 då nio utrangerade militärbaracker från Revinge ställdes upp i trädgården efter ritningar av Hans Westman. Svenska salen vid Finngatan invigdes 1959 och det senaste tillskottet vid Sölvegatan 1988.

Den f d gymnastikbyggnadens fasad ut mot Finngatan domineras av stora sammanhängande murytor och fyra stora, glest sittande fönster. Fönsterna har murade bröstningar och fasade smygar. Över fönsterna murade bågar. Hög sockel med trappad avslutning. Arbetad gesims med en typ av tandsnittsfris och strax därunder en slät list. Fönstersnickerier i mörkt grönblått och sadeltak med svart skivplåt. Den norra gaveln med entrén har nu byggts för, men inuti nybyggnaden finns den murade portalen kvar. Fasaderna är slammade, men stod förmodligen rena fram tills dess att byggnaden i söder uppfördes. På gatufasaden fanns ursprungligen ett femte blindfönster, som dock ersattes med mindre fönstergluggar 1957. Förutom gymnastiksal innehöll byggnaden i den västra delen ett par bostadsrum, samt i en envåningsdel längs nordvästra långsidan vedbodar och "afträdeshus". Ännu in på 1960-talet fanns ribbstolarna kvar i salen.

Hörnhuset är uppfört i en medeltidsinfluerad tegelarkitektur, där teglet kan anas under den tunna, omålade putsen. Långsidan mot Sölvegatan är relativt ren och artikuleras framförallt av fönsterna, som i bottenvåningen har placerats i rundbågiga blinderingar och i övervåningen i lägre stickbågiga. Fönsterna är 8-rutade och delas i fyra lika stora delar av mitt- och tvärposter. Sockeln har en trappad avslutning. Gaveln mot Finngatan har en rikare utformning med tinnar, blinderingar och murankare i svart smide som innehåller årtalet 1921. Tegeltäckt sadeltak med ursprungliga kupor. Förutom fyra skolsalar innehöll huset en del bostadsrum. För att spara pengar utrustades det med kakelugnar och kaminer istället för centralvärme. Rektorn vid skolan hade tidigare "erfarit hur lärarinnorna ute på landsbygden av brist på kunskaper i matlagning ådragit sig nervösa sjukdomar genom omåttligt bruk av kaffe. Kaffe och smörgåsar hade varit deras huvudsakliga föda". För att råda bot på detta hade man redan tidigare anordnat kurser i huslig ekonomi och det nya huset försågs också med ett skolkök i källaren med bl a "fyra mycket stora järnugnar".

Vid Finngatan uppfördes 1957-1958 en hög utställningsbyggnad - Svenska hallen - med gavel mot gatan, och omedelbart väster om den en lägre entrébyggnad. Gaveln har utformats som en rektangulär skiva i rå betong, som är såpass hög att den döljer taket. Den är helt sluten och frånsett en platta för montering av skulpturer artikuleras den endast av det avtryck som brädformen har gjort. Från början fanns det fem flaggstänger, en för varje nordiskt land, högst upp på fasaden. Då det i praktiken var omöjligt att hissa flaggorna togs dock stängerna mycket snart ned.

Det senaste tillskottet skedde i ett mindre släpp vid Sölvegatan. Huset har ritats av Karl Koistinen och Göran Hellhorg, men för utformningen av gatufasaden svarar konstnären Sivert Lindblom. Fasaden har en skulptural prägel och domineras av ett mycket stort, bågformat fönster i rödmålad aluminium. Tegelfasaderna täcks av en plastisk gråmålad puts med på jämna avstånd insatta ljusblå kakelplattor. Fönstret flankeras av två stiliserade manshuvuden i brons. Den översta våningen avskiljs från de undre av sågtandsskift och har mindre fönster grupperade två och två.

Litteratur

  • Bråhammar, Garmer 1984
  • Malmöhus läns landsting 1932
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda