Billegården

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Kvarteret Billegården
Grönegatan mot söder 1927. Foto P. Bagge. Byggnadsnämndens arkiv.
Kvarteret Billegården mot Svanegatan 1981.

Billegården har fått namn efter släkten Bille som under 1500-talet skall ha ägt en gård i kvarteret. Under medeltiden låg Sankt Peters lilla kyrka och dess begravningsplats i kvarterets sydöstra hörn. På 1670-talet fanns, söder om Stålbrogatan, en beridarebana, d v s en ridskola med stallbyggnad och bostadshus. Den drevs av läkaren Christian Foss. Till hans gård hörde även en hage med fiskdamm på tomtmark öster om Grönegatan.

Drygt hundra år senare, år 1784, var kvarteret indelat i tio tomter, de flesta tillhörande borgare i staden. Attt döma av Espmans karta var samtliga bebyggda. Eftersom tomterna var rymliga, ibland med sträckning från ena sidan av kvarteret till den andra, förblev dock stora ytor obebyggda, både utmed gatorna och i kvarterets inre. Från tiden före 1800 finns ingen bebyggelse bevarad. Kvarterets miljö präglas idag av 1800-talet, med endast få inslag av 1900-talsbebyggelse. Fortfarande finns stora fria ytor med värdefull grönska i kvarterets inre.[nutidsuppdateras]

I kvarterets bebyggelse finns ett brett urval av skilda byggnadstyper och perioder representerat, från den enkla och anonyma småfolksbostaden till det påkostade och arkitektoniskt tidsmedvetna hyreshuset.

Sankt Månsgatan

Sankt Månsgatan ligger i en avlägsen del av stadskärnan. Gatan var vid 1800-talets början ett utpräglat småfolksområde, ännu glest befolkat. Under århundradets lopp förtätades bebyggelsen alltmer, och gatan blev en av stadens mest tätbefolkade. Enkelsidiga flygellängor byggdes på gårdarna, och i tidigare uthus inreddes bostäder.

Ett intressant exempel på boendemiljön vid gatan var den byggnad på tomt 46 (249 A) som revs 1961. Det var en drygt 38 meter lång envåningslänga, indelad till tio smålägenheter (2 rum och kök). Huset var uppfört vid 1800-talets mitt, och 1869 uppgavs att tio av bostadsrummen hade lergolv. Uppvärmningen skedde genom sättugnar av järn.

Mot slutet av århundradet fick några av de äldsta husen vid gatan lämna plats för nya och högre byggnader, så exempelvis på hörntomten vid Svanegatan. Ytterligare småhus har försvunnit under 1900-talet. Vid Sankt Månsgatan 19 finns fortfarande bevarad en gård som illustrerar den småfolksmiljö som varit typisk för gatan.

Gröne- och Svanegatan

Om Sankt Månsgatan var utpräglad småfolksmiljö så blev däremot Grönegatan och Svanegatan under 1800-talets senare del ett lockande bosättningsområde för stadens borgerliga skikt.

Tidigare hade bebyggelsen vid dessa gator bestått av relativt enkla en- och tvåvåningshus. Detta skede finns representerat vid Grönegatan 1S och 20, där en murare och en timmergesäll uppförde var sitt av de sammanbyggda husen. Fasaderna ar enkla och saknar utmärkande stildrag. Från samma tid är husen vid Grönegatan 34 och Svanegatan 18.

På 1870- och 80-talen ändrade bebyggelsen karaktär. Flera av de äldre husen fick vika för påkostade och representativt utformade två- och trevåningshus med klart borgerlig prägel. En anledning kan vara Parkbolagets privata park som anlades i Svanelyckan på 1860-talet, inom kort följd av Observatoriet. Läget intill en lummig och grönskande park var givetvis lockande i jämförelse med mer hopgyttrade delar av stadskärnan.

Hantverkare inom byggnadsfacket var ofta byggherrar till de nya husen, och de har sannolikt i många fall även svarat för den arkitektoniska utformningen. Nyrenässansen var den dominerande stilen på modet. Tidiga exempel finns vid Svanegatan 12 och Grönegaataann 30. På 80-talet ökade hushöjden och fasadutsmyckningen, såsom vid Grönegatan 26 och 28. Den traditionella gårdsbebyggelsen för stall, loge och skrymmande hantverk försvann från tomterna. Istället byggdes gårdsflyglar som ofta sträckte sig djupt in på tomten, och ibland även tvärlängor. som delar gården i en främre gårdsplan och en bakre trädgård. Gathuset hade i regel en större lägenhet i varje våningsplan, med representativ rumsfil mot gatan. Till flyglarna förlades kök, jungfrukammare och ibland barnkammare. De kunde även liksom gårdshusen, inrymma mindre och enklare bostäder. Tack vare de rymligt tilltagna tomterna har kvarteret bevarat sin lummiga prägel. I skyddade trädgårdar frodas fruktträd och mindre vanliga växter såsom persika, magnolia och jasmin.

Fastigheter i kvarteret Billegården

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda