Avstyckningar från nr 3

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Lars Christers väg. Foto 1969.

Genom arv i flera led hade ett sto1t antal personer kommit att äga mindre andelar av Stora Råby nr 3. Inför ett skifte 1859 hade dock antalet delägare genom köp minskats till fem. Den största lotten (3²) lades ut i anslutning till gården nere i byn. De fyra övriga (3³-⁶) lades ut inom den norra ¹/₃ av markerna. 3³, 3⁴ och 3⁵ fick dela på marken längs Dalbyvägen, medan 3⁶ förlades som en smal remsa längs sydkanten av 3⁵. De bägge sistnämnda fick snart gemensam ägare och 1876 uppfördes där gården som fick namnet Råbylund. Egendomen delades 1993 upp i fem fastigheter, som dock ännu har gemensam ägare.

Även de bägge andra lotterna utmed Dalbyvägen (3³ och 3⁴) synes ha bebyggts på 1870-talet. Enligt Topografiska kartan 1865 var de då ännu obebyggda, men 1870 anges Pål Jönsson, som 1869 köpte 3⁴ av sina svärföräldrar, som inflyttad. När 3⁴ säljs 1874 omtalas "derå befintliga husbyggnader samt den å egendomen utsådda vintersäd och klöfver". Enligt uppgift skall gården ha bestått av ett boningshus med loge och en vinkelbyggnad med stall. Byggnaderna skall ha legat på nuvarande 33:11 och eventuellt utgör boningshuset på tomten en rest av gården.

På 3³ uppfördes enligt uppgift 1875 den ännu kvarstående gården på Stora Råby 33:7. Marken innehades tidigare av ägaren till Stora Råby 9, som gränsade till 3³ i öster. Vid ett arvsskifte 1875 tillföll 3³, som då synes ha varit obebyggd, sonen Jöns Persson som var trädgårdselev i Lund. Till Stora Råby flyttade han först 1880 sedan han blivit trädgårdsmästare och köpt den angränsande lotten 3⁴. Under åren 1885-86 lät han stycka av tre byggnadstomter utmed Dalbyvägen och 1888 även den gamla gårdsplatsen på 3⁴. De två första tomterna köptes av två snickare. Den ene av dem, Ola Jönsson, skall enligt uppgift ha varit byggmästare till Jöns Persson boningshus 1875 på 33:7. Förutom sitt eget hus på 33:3 skall Ola Jönsson även ha uppfört boningshusen på 33:5 och 35:11.

Christerssons slakteri

Christerssons kött- och fläskhandel med butiker i Saluhallen och Kattesund var länge en välbekant inrättning för lundaborna. Rörelsen gick i flera generationer och butikerna fanns kvar in på 1960-talet. Arbetaren Lars Christersson, son till slaktarmästare Joh. Christersson från Lund, var 22 år gammal när han 1886 köpte sig en tomt i Stora Råby och där uppförde ett hus med bostad i den ena halvan och stall och slaktbod i den andra. Senare inreddes styckningsrum och rökeri i en gårdsflygel. Det gick bra för honom, och idag bär Lars Christers väg hans namn. 1890 köpte han till ytterligare drygt 3000 m² i anslutning till sin tomt och 1896 köpte han hela Jöns Perssons kvarvarande markinnehav inklusive gården 3³, och även där skall tidvis ha varit inrymt ett slakteri i gårdsflygeln. Christersson drev också en hökeributik och 1904 anhöll han hos sockenstämman att få "idka försäljning af vin och maltdrycker för afhemtning till mindre belopp än 10 liter". Ansökan tillstyrktes med en rösts övervikt, men 1906 avstyrktes den enhälligt då "det förekommit att tjänarne därstädes afhemtat och förtärt öl så att de berusat sig". I samband med att rörelsen 1929 övertogs av en sonson, även han med namnet Lars, uppfördes ett nytt stall och slakteri strax söder om Christerssons ursprungliga gård, se 33:9. Förutom husbehovsslaktning torde slakten ha upphört i samband med en lagändring någon gång efter 2:a världskriget. På gården fanns dock kvar ett rökeri där man kunde lämna in kött till rökning och långt in på 60-talet tillverkades korv. Där fanns även en mangel till uthyrning.

Merparten av den obebyggda marken liksom gården 3³ sålde Christersson 1929. 1932 köptes den av Curt Ståhl som där anlade ett trädgårdsmästeri, se Stora Råby 33:7. 1937-47 lät Ståhl stycka av tre villatomter längs Lars Christers väg. Trädgårsmästeriet köptes 1970 av Lunds stad som 1979 styckade av och sålde de gamla gårdsbyggnaderna.

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda