Arkivet

Från Bevaringsprogram
Hoppa till: navigering, sök
Arkivet

Kvarteret motsvarar på ett ungefär den f d Sommelii, eller som den också kallades Sommeliuska lyckan. Ursprungligen ingick jorden i stadens gemensamma fäladsmark, men någon gång under 1700-talets första hälft fick borgmästare Gustaf Sommelius nyttjanderätten till jorden, förmodligen som en löneförmån. Sommelius dog 1758 och på 1763 års karta redovisas marken som "ny intaga" tillhörig fru borgm. Sommelius. Den var då indelad i två områden som kallades för Hölyckan respektive Mökebacken. På den senare fanns ett hus ungefär där Brunnsgatan nu möter Dalbyvägen. Äganderätten till marken stannade hos staden och nyttjanderätten kunde inte säljas, men väl överlåtas på arvingarna om de betalade en städjoavgift inom tre månader från tillträdesdagen. Efter änkefru Margaretha Sommelius död 1872 inkom arvingarna med städjoavgiften tre dagar för sent. Stadens myndigheter såg sin chans och började förbereda rättsliga åtgärder för återvinnande av nyttjanderätten. Man insåg dock att man var ute på hal is och träffade istället en överenskommelse med arvingarna om att de skulle få behålla nyttjanderätten under sin livstid men att den därefter skulle återgå till staden.

Det stora området i offentlig ägo nära staden vid en av de stora utfartsgatorna gjorde att kvarteret naturligt kom i blickpunkten när man skulle finna plats åt de nya, stora offentliga institutionerna som hör det sena 1800-talet till. Den första och bästa tomten fick landsarkivet, men sedan har kvarteret helt präglats av fattigvårdens, senare socialvårdens byggande. I samband med att Lunds nya fattigvårdsinrättning, senare Mårtenslund, uppfördes, utvidgades kvarteret österut med den 1904 för ändamålet inköpta fastigheten Stampelyckan 7. Detta för att inrättningen skulle kunna förenas med skötseln av ett mindre jordbruk, vilket skulle kunna vara till fördel, då inrättningen för sina körslor ändå var i behov av ett par hästar och man med dessa även kunde sköta ett mindre jordbruk. Jordbruks- och trädgårdsarbete ansågs vara en mycket lämplig sysselsättning för många av de intagna hjonen.

Anknytning till fattigvård en hade också "Stadens tomt", som var ett upplag av sten och grus. Tidigare hade den legat på andra sidan gatan i kv Realskolan, men i samband med uppförandet av Spyken hade den flyttats till nuvarande Källbos plats. I sin bok Min stad har Nils Ludvig berättat om den: "Till höger låg stans tomt, en fruktad förvisningsort för arbetslösa av allehanda slag, vilka där på svältlön knackade sten så långt nöden krävde och lusten räckte."

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda