Östra och Västra Mårtensgatan
En omväxlande gatubild med en blandning av individuellt formade hus och en mängd verksamheter är typisk för Östra Mårtensgatan. En ström av bilar och cyklister rör sig om morgonen in mot staden, och vid lunchdags myllrar gatan av skolelever på väg till och från Spyken. En levande stadsmiljö värd att bevara!
Historik och karaktäristik
Östra och Västra Mårtensgatan är delar av vad som ursprungligen var en sammanhängande gatusträckning. Den anlades troligen på 1300-talet och övertog Råbygatans roll som huvudinfart från öster. En stadstull förlades vid gatans mynning. Från Östertull sträcker sig Mårtensgatan i rak öst-västlig riktning in mot Lunds nordsydliga huvudaxel — Stora Södergatan.
När Mårtenstorget anlades på 1840-talet öppnades gaturummet mot norr, och numera finns knappast någon naturlig kontinuitet mellan de två gatudelarna.
Östra Mårtensgatan
1950 års inventeringskommitté betecknade Östra Mårtensgatan som "en av moderna nybyggnader oberörd miljö". Efter rivningar och nybyggnader vid gatans norra sida är så inte längre fallet. Men gatans södra sida, som sammanfaller med kvarteret Östertulls fasadlinje, har ännu kvar sin prägel av 1800-talets småstad. Gatans utveckling tycks ha stagnerat under århundradets senare del. Detta framträder tydligt vid en jämförelse med Klostergatan och Lilla Fiskaregatan, som båda förändrades drastiskt i och med järnvägens ankomst. Stadens kommersiella tyngdpunkt försköts mot väster och Mårtensgatan tycks ha förlorat i relativ betydelse, vilket kan förklara den ålderdomliga gatubilden. Endast ett par nybyggen ägde rum under 1800-talets sista årtionden. I gatubilden reser sig dessa högre hus med sina artikulerade fasader över de äldre låga och anonyma byggnaderna. I stället för nybyggnad fogades oftast en mansardvåning, frontespis eller takkupor till det äldre huset.
Portvalv leder in till skyddade gårdar, där stensatta gårdar och värdefull grönska är bevarad. Även kvarterets inre har undgått det intensiva utnyttjande som präglar mer centrala delar av stadskärnan.
Västra Mårtensgatan
Liksom Östra Mårtensgatan var Västra Mårtensgatan i äldre tid framför allt en hantverkarnas gata med småskalig bebyggelse.
Ett par stora hyresfastigheter från 1900-talets början bryter mot miljön i gatans östra och västra ändpunkter. Mest störande för upplevelsen av gaturummet är emellertid att gatans norra sida sedan Botulfsplatsens tillkomst saknar en visuell begränsning.
Men i raden av gårdar i kvarteren Sankt Mårten och Glambeck är den förindustriella stadens miljö bevarad. Denna genuina 1800-talsbebyggelse i centrala Lund har ett givet kulturhistoriskt värde.
Bevaringspunkter
Östra och Västra Mårtensgatorna bildar tillsammans ett viktigt stråk i Lunds medeltida gatunät.
Raden av gårdar utmed gatornas sydsida representerar en typ av bebyggelse som har få bevarade motsvarigheter i Lund; den förindustriella stadsgården inom vars gränser handel, hantverk, jordbruk och bostad kunde förenas. De små byggnadsenheterna skapar en omväxlande och livfull gatubild. Variationen hålls dock inom sådana gränser, att gaturummet upplevs som en enhetlig miljö.
- Inga breddningar, uträtningar eller indragningar av byggnadslinjen får ske.
- Gatstensbeläggningen på körbanor och trottoarer bör bevaras och kompletteras.
- Prägeln av småstadsgata bör bevaras, och stora blockartade nybyggen förhindras
- Den ålderdomliga tomtstrukturen och de värdefulla gårdarna bör skyddas.
