Studentkåren 4
| Studentkåren 4 | |
 Akademiska Hus | |
| Information | |
|---|---|
| Namn | Fd Hugo Nordström Handsk & Garverifabrik i Lund. |
| Fakta | Äldsta fabriken ritad 1919 av den i Lund flitigt anlitade Alfred Persson. Expanderade under mellankrigs- och efterkrigstiden. Verksamheten lades ner 1965. Utgör idag förvaltningskontor för Akademiska hus. |
| Område | Ideon - Pålsjö |
| Motiv | Läder- och handskindustrin var stor i Lund och i Skåne, denna byggnad är visserligen kraftigt ombyggd men utgör ett gott exempel på återanvändning av industribebyggelse. |
| Kulturhistorisk värdering | Kulturhistorisk värdefull byggnad |
1919 godkändes ritningar till uppförande av fabriksbyggnad vid Tunavägen i nuvarande kv Studentkåren 4 för Fabrikör Nordström. Nordströms handskfabrik hade startat redan 1876 men utvecklades i större skala först en bit in på 1900- talet. Den nyuppförda fabriksbyggnaden inkluderade även garveri, som kom att specialisera sig på garvning och färgning av svensk renhud. Denna rörelse förutsatte ett fritt läge utanför själva staden Lund, så som fallet var vid denna tid i Pålsjöområdet. Försäljningen sköttes från en centralt belägen butik vid Bredgatan.
Rörelsen och lokalerna expanderade kraftigt under mellankrigstiden. Bl a uppförs en hög industriskorsten 1932, riven idag. Efter kriget tog utvecklingen fart igen. Mellan 1947 och 1955 gjordes ett antal större tillbyggnader och förändringar. Däribland tillbyggnad för lager och transformator. Verksamheten stod nu på sin topp. Nordströms Handskfabrik var den största och ledande av sitt slag inom riket när det gällde tillverkning efter den sk franska tillskärningsmetoden. 1950 hade man 260 anställda i fabriken, 23 arbetade i garveriet. Men nu började konkurrensen från utlandet hårdna och konjunkturerna vika.
Vid mitten av 1960-talet flyttades verksamheten i Lund till Portugal. Lokalerna togs över av Statens provningsanstalt och sedan av universitetet. Anläggningen förvaltas idag av Akademiska hus, som har förvaltningskontor i lokalerna. Exteriört har de ursprungliga gula tegelfasaderna försetts med tunn slamning (jfr Stadshallen i Lund). Fönstersättning och det långa ”fönsterbandet” i vindsvåningen känns igen från de äldsta ritningarna. De flesta fönster är utbytta och idag ospröjsade. Detaljer i murverket så som stickbågar och takfotslister är ännu synliga. Även om den f d handskfabriken är kraftigt ombyggd och förändrad utgör den ett gott exempel på möjligheterna med återanvändning av industribyggnader av denna kaliber. Byggnader vars kvaliteter ligger i enkelheten och det gedigna hantverket.
