Paradis 52

Från Bevaringsprogram
Version från den 2 september 2019 kl. 11.34 av David Foisack (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Paradis 52 Fd. Paradis 39-40
Paradis 40.png
Paradis 40
Information
AdressBredgatan 10-12
ByggnadsårGathus nr 10 1804 omb. 1921, gathus nr 12 1851, gårdshus nord 1873-74, gårdshus öst 1894/1900
Byggherre1851 C.W. Nystedt, 1873 S.O. Åkerlund, 1894-1900 C.H. Salander
Kulturhistorisk värderingKulturhistoriskt värdefull byggnad / Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö
Norra flygeln utgår från gårdshuset
Gårdshus
Gårdshus
Gårdshus
Paradis 39
Fabriksbyggnad uppförd i etapper 1873, 1894 och 1900.

Gården består av tre ursprungligen skilda tomter. Det drygt 30 meter långa envånings gathuset på de gamla tomterna nr 13 och 14 byggdes 1804 och troligen sammanslogs de bägge tomterna vid detta tillfälle. I ett brandförsäkringsbrev från 1834 uppges att huset är uppfört av dels ekekorsvirke, dels tegel i grundmur. De 30 alnarna korsvirke i byggnadens norra del motsvarar bredden på den gamla tomten nr 13 och det är möjligt att resterna av ett äldre hus införlivats i nybygget. Huset har en mörkröd slätputs på gatufasaden medan det på gårdssidan finns en äldre gul spritputs. Sadeltaket har grön falsplåt och fönsterkuporna är volutprydda. Sin nuvarande utformning fick huset 1921. Då togs skyltfönstren i den södra delen upp och entréerna försågs med vit bandrustikomfattning efter ritningar av T.H. Wåhlin. Efter detta har bara den södra dörren blivit ändrad. Den norra delen av tomten ägdes 1842 av kopparslagaren O. Osberg som bedrev sitt hantverk här. Tomten övertogs 1851 av färgaren C.W. Nystedt. Han lät samma år uppföra ett nytt boningshus i två våningar. Stilmässigt ansluter det till det några år äldre grannhuset i norr. Fasaden är utförd i röd handslagen tegel, rikt artikulerad i en medeltidsinfluerad stil som starkt påminner om Brunius' arkitektur. Vertikalt indelas muren av lisener, horisontellt av listverk. Vid takfoten och över entréerna löper spetsbågefriser och bottenvåningens fönster pryds dessutom av trepass. Två ytterdörrar i 20-talsstil finns bevarade. Den södra entrén var ursprungligen en körport in på gården. Sadeltaket täcktes 1982 med falsad kopparplåt. Färgaren Nystedt uppförde även nya gårdslängor för färgerihantverk.

Rörelsen övertogs 1864 av färgfabrikören S.O. Åkerlund som utvidgade verksamheten. På 70-talet byggdes nya verkstadslängor, inrymmande bland annat ullkammare, yllefärgeri, spinneri, torkstuga, pressrum och magasin.

På 1880-talet köpte fabrikör Åkerlund även den södra delen av tomten så att tomten 39—40 då fick sitt nuvarande utseende. Det samlade markinnehavet möjliggjorde en ytterligare utvidgning av färgerirörelsen när C.H. Selander år 1889 blev ägare till rörelsen.

Gårdsbyggnaderna kring den stensatta gården är nu om- och tillbyggda vid ett flertal tillfällen men ger fortfarande en god bild av det gamla färgenet.

Stommen i 2½-planslängan längs den norra tomtgränsen är från 1873—74 liksom en bit av den östra gårdslängan. Denna byggdes på söderut i två etapper 1894 och 1900. Det är en tvåvåningsbyggnad med magasinsvind. Fasaderna är i grågult tegel med dekorativa röda band. Ett envånings pannhus med hög fabriksskorsten byggdes vid den södra tomtgränsen 1947.


Materialet nedan kommer från en revidering av Bevaringsprogrammet från 2006.

Kulturhistorisk värdering: Byggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistoriskt värdefull miljö.

Hantverksmiljö som utvecklades till fabriksmiljö under 1800-talets slut. 1889 övertog färgare Salander fastigheten och utvidgade verksamheten. Miljön präglas av flera tillbyggnader och ändringar, fasaderna är uppförda i gult tegel med fönstervalv och band av rött tegel. Fönster är i flera fall förnyade men några kommer från den tid då Salanders drev verksamhet på platsen ex mellersta gårdsflygeln från 1940-tal med treluftsfönster. Gården är till stora delar asfalterad men bitvis stensatt. Fönster och dörrar mestadels grönmålade. Norra flygeln och östra delen är byggd i två våningar med vindsvåning med låga fönster i fasaden. Den norra byggnadsdelen (1873-74), utgår från gatuhuset och bär spår efter flera ändringar. Närmast gatuhuset är gårdsflygelns fasad i rött och gult tegel samt korsvirke, sockeln är av natursten. På mellersta delen av norra flygeln är fasaden delvis putsad. Pulpettaken är lagda med röd plåt medan det flacka sadeltaket över mittersta gårdshuset är lagt med svart papp. I södra tomtgränsen står ett fd garage byggt 1947, det inreddes till pannhus 1962 men skorstenen är riven. En brand skadade byggnaderna 1937. På fastigheten planerade man under 1930-talet att bygga en ny stor fabrik efter ritningar av Mogens Mogensen men istället fick man överta sockerraffinaderiet Öresunds gamla lokaler och expanderade där. Paradis 39/40 utgör en av de få tydliga bevarade industrihistoriska miljöerna i Lunds innerstad.

Litteratur

  • Borg & Nilén Industrimiljöer i Lund 2007
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda