Nya läroverksbyggnaden

Från bevaringsprogram
Version från den 2 mars 2011 kl. 10.05 av Bevaringsprogrammet (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Katedralskolan 8
Katedralskolan 8 nya laroverket fran nordost.png
Nya läroverkshuset från nordost. Foto Lina Jonns Eftr., Kulturens arkiv. Bilden torde vara tagen kort efter byggnadens färdigställande. Gjutjärnsstaketet mot Grönegatan från 1898 är ännu inte uppsatt. Skolbyggnaden uppfördes av byggmästare A.P. Månsson. Måleriarbetena invändigt utfördes av dekorationsmålare Svante Thulins verkstad.
Information
NamnNya läroverksbyggnaden
Byggnadsår1895-96, omb 1924
Arkitekt1894 A. Hellerström
Interiör
Bönesalens eller aulans ursprungliga utseende. Odaterat foto i Kulturens arkiv
Nya läroverksbyggnaden

Hösten 1896 invigdes Katedralskolans nya läroverkshus, uppfört efter ritningar av Alfred Hellerström, som vunnit första pris i den arkitekttävling som föregick byggnationen.

Skolhuset är utfört i nygotisk stil. Huvudfasaden mot väster ar uppdelad genom två sidorisaliter och en lägre och mindre framspringande mittrisalit, samtliga försedda med trappgavlar med blinderingar. Fasadmaterialet är rött fasadtegel från Börringe med mönsterinslag av grågrönt tegel. Sockeln är av kalksten. Porten mot väster är spetsbågig, fönstren omväxlande spetsbågiga och stickbågiga. Mot öster har byggnaden två flyglar samt en kraftigt utskjutande mittkropp, avslutad med absid. Väggen indelas av strävpelare som förstärker intrycket av medeltida kyrkobyggnad. Fönsterindelningen, med parställda spetsbågsfönster i mellanvåningen och mindre kopplade fönster i den översta, återspeglar byggnadens funktion med aula och läktarvåning. Det flacka torntaket över aulan kröns av en takryttare. Hela takytan är täckt med svensk skiffer. Vindsvåningen inreddes 1924.

Interiör

Gjutjärnskolonner och gjutjärnsbalkar möjliggjorde de rymliga entréer, korridorer och stora sammanhängande lokaler som förutsattes i tävlingsprogrammet. Väggmålningarna i vestibulen med nationella motiv utfördes 1905 av Jöns Mårtensson. I samma plan låg ursprungligen sångsal, ritsal, idag omändrade till bibliotek och lärarrum. Från vestibulen utgår trappor, dels till de något högre belägna sidokorridorerna, dels till andra våningen. Trapporna är av cementmosaik på järnkonstruktion med ett kraftigt räcke av gjutjärn. Bönesalen — idag aula — är utformad i medeltidsinfluerad stil. En läktare, buren av gjutjärnskolonner, löper utmed tre sidor av rummet.