Källor för Veberöd
Byggnadsnämndens arkiv Landsarkivet
A13583-13601 Veberöds mejeri om o tillbyggnad + nytt bostadshus Nils A Blanck, sitplan, plan fasad sektion, 1928-29
A12695 Karta utvisande område inom Veberöds municipalsamhälle 1929 Nils A Blanck.
A13755-13768 Förslag till brandstation för Veberöds municipalsamhälle.
Industrimiljöer i Lund 2007, Borg, Henrik & Nihlén, Kristina. Del av kulturmiljöprogrammet för Lunds kommun. Här bor man, Melchert, Daniel. Del av kulturmiljöprogrammet för Lunds kommun. Yttrande 1977 ang Kv Litern 1, Veberöd, Carl Axel Mildner i Landsantikvarien för Malmöhus läns arkiv, Regionmuseet Kristianstad. Experter i betydelsen speciellt intresserade och i många fall mycket kunniga om ortens historia.
Kulturens arkiv Topografiska Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Stadsarkivet Lunds kommun
Källor och noteringar i numerisk ordning från rapporten Veberöd
1. Industrimiljöer i Lund 2007, Borg, Henrik & Nihlén, Kristina. Del av kulturmiljöprogrammet för Lunds kommun.
2. Här bor man, Melchert, Daniel. Del av kulturmiljöprogrammet för Lunds kommun.
3. Yttrande 1977 ang Kv Litern 1, Veberöd, Carl Axel Mildner i Landsantikvarien för Malmöhus läns arkiv, Regionmuseet Kristianstad.
4. Experter i betydelsen speciellt intresserade och i många fall mycket kunniga om ortens historia
5. Alexander Hansson, AH
6. i en av grupperna hoppade en deltagare av men istället tillkom en person som inte genomgått introduktionskursen
7. http://veberod.nu/nu-fotograferar-vi-byn/
8. Henrik Borg, stadsantikvarie och projektanställd bebyggelseantikvarie Alexander Hansson student vid inst för kulturvård, Göteborgs universitet.
9. 19890816 Bevaringskommittén kvarteret Kannan, Tornet och Halvstopet. Uppgift i Landsantikvariens för Malmhusläns arkiv, Regionmuseet Kristianstad.
12. Ylva Paumgardhen, inventering Romeleåsen, 1971.
13. Hans Nilsson: ”Boken om Veberöd”, 1972, Maud Grönberger: ”Veberöd” 2008.
14. http://www.kulturen.com/besoksinformation/ovriga-besoksmal/kulturens-ostarp/
15. http://natmus.dk/museerne/frilandsmuseet/udstillinger/gaarde-og-huse/sverige/gadehus-fra-doerroed/
16. Veberöd översiktsplan 1974, Lund stadsarkitektkontoret
17. Hans Nilsson ”Boken om Veberöd” samt Maud Grönberger ”Veberöd”
18. Dialekt och ortnamnsregistret http://arkiv.sprakochfolkminnen.se/marshal-oais/nav/isof/namn/ortnamn/ortnamn-sok?query-column-0=Veber%c3%b6d&query-column-4=Malm%c3%b6hus&query-column-3=Torna&query-column-2=Veber%c3%b6d&moais-form-autosubmit=true
19. Maud Grönberger: Veberöd 1989/2008 sid 11.
20. Muntlig uppgift Yvonne Andersson
21. 1850 byggdes en ny skola efter att den tidigare brunnit, 1898 byggdes en ny, liksom 1931 då Nya skolan byggdes, 1979 Idalaskolan och 1980 Svaleboskolan.
22. Garveriet ägdes i slutet av den stora garverifirman Ehrnbergs i Simrishamn. Efter nedläggningen togs lokalerna över av Trolles väveri som drevs med inriktning på möbeltyger till 1977.
23. Folkskollärare H Thorsén, R Hellkvist, småskollärare Elna Jönsson, Cecilia Malm och Karolina Lager-gren. Barnmorskor och vaccinatriser Anna Möller och Anna Cronhamn. Läkare N Åkerman och veterinär A Arildsson. Kalender öfver Skåne och Blekinge Landén och Landén 1904. Andra delen Landsbygden.
24. Melchert, Daniel: Här bor man 2007 samt Järnvägens och bilismens miljöer
25. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
26. Persson, Lars B. Landsbygdens landskap Kulturmiljöprogram Lunds kn
27. Från tidskriften Tornabygden 1975
28. Von Sydow Wald, Björkman Sten red, Svenska gods och gårdar Uddevalla 1944
29. Von Sydow Wald, Björkman Sten red, Svenska gods och gårdar Uddevalla 1944
30. Uppgiften bör kontrolleras, garveriet startade 1898 så byggnaden kan vara uppförd i samband med detta eller strax efter.
31. https://www.svenskakyrkan.se/veberod/veberodskyrka
32. Landsantikvarien i Malmöhus län 1977 arkivet (nuvarande Regionmuseet Kristianstad)
33. Roland Hansson
34. Uppgift från Grupp 1
35. Lantmännen bedrev potatislager med sortering och paketering i fd stärkelsefabriken i kvarteret Litern söder om Järnvägsgatan
36. Gert Nilsson, muntlig uppgift
37. Gert Nilsson
38. Gert Nilsson
39. Roland Jönsson
40. Keramikverkstaden drevs av Lena Britt Cato och utställare exempelvis NG Olzzen (träkonst) och Gunilla Hagström (fotokonst)
41. Den siste bageriidkaren var Jerry Olsson som drev firman under de sista åren
42. Enligt en uppgift ska det även ha varit grönfärgad träfasad under en tid
43. Roland Jönsson
44. Roland Jönsson
45. Gunilla Hagström: Byggmästare Nils Hagström utförde ombyggnadsarbeten på 40-50-talet
46. Yvonne Andersson
47. Roland Jönsson
48. Skoaffären drevs av Edit och Anna Larsson, ”Larssons töser”. Dessa tog över lokalen efter sin far Anders Larsson
49. Ingvar Olsson, fastighetsägare
50. Det finns en notering om att här tidigare funnits bageri och bostad men det kan vara en samman-blandning med Bromsen 4
51. Historik Roland Jönsson
52. Roland Jönsson
Lagskydd
PBL kulturhistoriskt värdefull byggnad i kommunens bevaringsprogram,
Detaljplan xxxx
Miljöbalken riksintresse för kulturmiljövården.
KML 4 kap byggnadsminne (kyrkan)
KML 2 kap fast fornlämning medeltida bytomt där alla markingrepp är tillståndspliktiga hos Länssty-relsen.
Övrigt från inveteringsgruppen
Fastighet: Murteglet 7 & 8
Historik från Roland Jönsson: Kjell Jönsson berättar: Huset byggdes 1909 som ett parhus där min farmor & farfar Karna & Nils Jönsson ägde halva huset (den västra delen). Huset hade två separata ingångar. Fotot är taget ca 1950-54 och det är Karna Jönsson som står på sin kökstrappa på trädgårdssidan. Innanför fönstret fanns en långsmal bänk som var köket. Fönstret som skymtar längst till höger i bild är motsvarande köksfönster i den andra husdelen. Huset köptes av min far Karl Jönsson (fabriksarbetare på Siporex i Dalby) 1954. Huset renoverades och bl.a så grävdes källaren ut. Uthuset var dåligt redan på 1950-talet och revs något senare. Det fanns utedass och även plats för att hålla en hushållsgris.
