Klostergården 2:9, 2:6 och 2:10

Från bevaringsprogram
Version från den 23 juli 2013 kl. 08.30 av Bevaringsprogrammet (diskussion | bidrag) (→‎Rivna hus)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Östra Borggården. Foto troligen 1880 B Lindgren/Kulturen.
Östra Borggården

Östra Borggården

Centralpunkten i den äldsta anläggningen utgjordes av den östra borggården med åtta byggnader grupperade i en sluten rektangel. Stilen är nyrenässans där ljusa putsdekorationer kontrasterar mot det röda, handslagna teglet. Som framgår av färgspår har teglet tidigare varit avfärgat med järnoxid för att få en jämnare, mörkröd färgton. Murytan har distinkt dragna fogar i form av åsar med ett halvcirkelformat snitt. Fönsterna är idag genomgående vitmålade, men hade ursprungligen en mörk färg. I flertalet av entréerna helfranska, förmodligen ursprungliga, dörrar, ofta med en upphöjd stjärna i nederdelen och i huvudentréerna fönster spröjsade på diagonalen. Byggnaderna har markerad takfot och helvalmade tak med svart skivplåt och ståndrännor. I trapphusen rutmönstrade golv med brunröda och vitgrå kalkstensplattor. Korridorgolv, åtminstone i bv på nr 7, med röda och vita marmormosaikplattor och dekorativ kantbård.

Borggården var uppdelad i tre delar. I mitten låg förvaltningsbyggnaden och köket. På ömse sidor därom, väl åtskilda, låg som varandras spegelbild kvinno- och mansavdelningarna med vardera tre paviljonger. Ut mot parken hade varje paviljong en promenadgård med skyddstält och avträden. Gårdarna bredvid förvaltningsbyggnaden inhägnades av spjälstaket, medan de övriga hade högre "brädväggar". Byggnaderna bands samman av höga träplank med stora inkörsportar så att borggården blev helt innesluten. Även den delades av träplank i tre delar med sandade gångar, gräsmattor och planteringar.

Anläggningens huvudfasad var inte vänd inåt, mot borggården, utan utåt, mot öst. Som en fingervisning om vilka fasader som var de finare tjänar socklarna på fyra av vårdpaviljongerna. Ut mot parken har de huggna granitplattor, medan de in mot gården, förutom i mittflyglarna, består av hardebergasten.

Relativt snart gjordes inhägnaderna mindre dominerande, 1891 började planken mellan byggnaderna tas ned och 1898 ersattes de ruttna spjälstaketen på ömse sidor om förvaltningsbyggnaden av blott 1,5 meter höga järntrådsstaket. I promenadgården för oroliga kvinnor ersattes planket 1905 av ett spjälstaket.

Byggnader

Klostergården 2:9

Rivna hus

Paviljongerna 81-86

Inom den nordvästra delen av området, på platsen för de f d köks- och fruktträdgårdarna uppfördes 1953-64 sex paviljonger. De är byggda parvis identiska men har alla fasader i brunrött tegel och helvalmade tak med svarta eternitplattor. Varje paviljong är sammanfogad av ett par olika delar så att volymerna hålls ner. Byggnaderna har en lågmäld, sparsmakad karaktär och uppvisar i sin enkelhet en stor detaljomsorg. Takens möte med väggarna markeras endast av hängrännorna. En speciell detalj är att skorstenarna har vridits så att de "skärs diagonalt" av taknocken. Dagrummen och matsalarna markeras i fasaderna av att de större fönsterna har placerats i indragna, vitmålade fasadpartier. Vitmålade fönster och fönstersmygar. Dörrar med glas i fernissat ramverk.

Paviljongernas gruppering kan läsas som en omtolkning av de äldre borggårdarna i trädgårdsstadens anda.

Bygglovsritningarna till de sex paviljongerna har signerats av Klas Anshelm, och det var hans kontor som svarade för arbetena. Det har dock påståtts att mycket av ritningsarbetena utfördes av stockholmsarkitekten Bertil Holmberg.

Klostergården 2:6

Klostergården 2:10