Jutahusen 7

Från bevaringsprogram
Version från den 3 december 2019 kl. 18.57 av David Foisack (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Jutahusen 7
Jutahusen 7.png
Jutahusen 7
Information
AdressTrollebergsvägen 33
Byggnadsår1882
Byggherremurare Ola B Engström
ArkitektIngen uppgift
Kulturhistorisk värderingByggnad som ingår i, eller tillsammans med andra, bygger upp en kulturhistorisk värdefull miljö
Interiör
Portgång

Gatuhuset är uppfört med en våning mot gatan och två mot gården. Gatufasaden i gult tegel är numera vitmålad. Trappad gesims och strax därunder en enkel bjälklagsmarkerande list. Centralt placerad körport med stickbågigt överljusfönster. Den flankerades tidigare av två symmetriskt placerade entredörrar och två nedgångar till källarlokaler. Eternitklätt sadeltak, tidigare med tegel mot gatan och plåt mot gården. Slätputsad, vitmålad gårdsfasad. När gathuset uppfördes var inte Idrottsgatan utlagd och den friliggande gaveln doldes då av en annan byggnad.

I huset fanns ursprungligen åtta ettor och tvåor, varav tre på vinden. I gårdsflygeln, ett halvhus med pulpettak längs med Idrottsgatan, fanns ytterligare en tvåa och i den sydligaste, då något lägre delen, dessutom brygghus och fyra avträden med gödselstad. Huset köptes 1944 av cykelreparatör Gösta Sandell som samma år lät bygga om två lägenheter till en cykelbutik med stort skyltfönster mot gatan och därinnanför en verkstad i gårdsflygeln. Ytterligare en butikslokal inreddes 1947 för Edv. Anderssons glasmästeri och 1949 utvidgades cykelbutiken varvid en av entrédörrarna gjordes om till skyltfönster. Den södra delen av gårdsflygeln ändrades om och förhöjdes 1950.

Tomten var bebyggd då den 1844 köptes av drängen Sven Göransson. När han 1853 sålde den till timmergesäll Nils Åkerberg fanns där två längor i vinkel och Göransson förbehöll sig rätten att fritt få bebo en lägenhet under resten av sin livstid. Längan längs den västra tomtgränsen styckade Åkerberg 1854-55 upp i tre små hus, med minimala tomter, som såldes. Även den västligaste delen av gatlängan styckades av. Köparna fick rätt att utnyttja Åkerbergs brunn och uppsätta små svinhus bredvid hans gödselstad. Efter branden 1881 återköpte Åkerberg de avbrända fastighetsdelarna.