Gyllenkroks allé och Magnus Stenbocksgatan

Från bevaringsprogram
Version från den 14 februari 2011 kl. 06.50 av Bevaringsprogrammet (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Gyllenkroks allé och Magnus Stenbocksgatan
Alléplanteringen och fasadlinjen utmed Gyllenkroks allé mot söder. Foto 1981.

Historik och karaktäristik

Gatusträckningarna Gyllenkroks allé och Magnus Stenbocksgatan är i förhållande till det övriga gatunätet i stadskärnan av ungt datum. De utlades under 1900-talets första årtionde i samband med att det tidigare obebyggda området blev aktuellt for exploatering vad gäller bostadsbebyggelse.

Gyllenkroks allé drogs omedelbart öster om den allé — Gyllenkrokska promenaden — som friherre G Gyllenkrok låtit anlägga 1858 som ett komplement till de promenadplatser, vilka tidigare under seklet utlagts på den gamla stadsvallen. Detta gatustråk beslutades av staden genom dess byggnadsnämnd medan Magnus Stenbocksgatan tillkom på privat initiativ. Ägaren av marken arkitekt F Fredriksson upplät denna utan kostnad. För de intilliggande och i samband därmed avstyckade tomterna ritade han höga jugendpräglade hyreshus for vilka han antingen själv stod som byggherre eller någon av de mer betydande storbyggmästarna. Det sällsynt enhetliga och väl sammanhållna byggnadsbeståndet utmed gatan är resultatet av denna intensiva byggperiod om knappa tio år. Utbyggnaden av Gyllenkroks allé tog längre tid och kvarteret fick först på 1940-talet en hel fasadlinje mot denna gata. Under tiden hann skilda arkitekturstilar avlösa varandra och inom fasadräckan finner man såväl jugend som nationalromantik, 20-talsklassicism och funktionalism representerade. Genom en väl anpassad skala och placering framträder dock gatan som en helgjuten miljö.

Bevaringssynpunkter

Magnus Stenbocksgatan utgör Lunds mest utpräglade jugendmiljö och har ett givet arkitektur- och stadsbyggnadshistoriskt intresse. Gyllenkroks allé besitter ett stort miljömässigt värde med dess trädplanterade promenad och livfulla fasadlinje.

  • Det är av vikt att fasaderna ej förvanskas vid ombyggnad. Speciell omsorg bär laggas på färgsättning

och de arkitektoniska elementen såsom balkonger, tornutsprång och ornamentik.

  • Skyltar och reklamanordningar bör till form, färg och utförande underordna sig byggnadens fasad

samt gatumiljön.

  • Allén och övrig plantering är viktiga komponenter i miljön och bör ägnas särskild omsorg.