Gamla Kirurgen

Från bevaringsprogram
Version från den 21 oktober 2013 kl. 10.43 av Bevaringsprogrammet (diskussion | bidrag) (replaced: Category → Kategori)
Paradis 51
Gamla kirurgen teckning.png
Gamla Kirurgen. Teckning av Helgo Zettervall. Kulturens arkiv.
Information
NamnGamla Kirurgen
Byggnadsår1867 omb. 1904-05, 1978-80
Arkitekt1867 Helgo Zettervall
1904 Axel Kumlien
1978 Anshelms arkitektkontor
Gamla Kirurgen, östfasad
Detalj av östfasaden

Huset är uppfört i två våningar med ett mittparti i tre våningar på en sockel av sprängd natursten. Fasaden i grågult tegel har fått en rik medeltidsromantisk utformning. Det rikt artikulerade mittpartiet kontrasterar kraftigt mot de betydligt lugnare sidopartierna.

Mittpartiet är utformat som en mittrisalit med ett framspringande portparti som sträcker sig uppåt över resten av byggnaden. Det flankeras av två lägre hörntorn. Det stora rosettfönstret på andra våningen markerar den gamla kyrkosalen som nu har ändrats om till uppehållsrum. Sidorisaliternas hörn markeras av breda lisener med blinderingar. Risaliterna avslutas uppåt av ett lågt bröstvärn. På baksidan motsvaras sidorisaliterna av två flyglar.

Våningsbandet och gesimsen har fått en konsolartad utformning. Sadeltaket är klätt med engelsk skiffer. Förr fanns det på varje våning mellan risaliterna tre stora tredelade fönster. Dessa ersattes vid ombyggnaden 1905 av sju stycken mindre, vilket gör ett betydligt oroligare intryck.

Varje våning var ursprungligen inredd med fyra allmänna salar med vardera tio sängar. Huvudkorridorerna gick längs husets västra sida med en tvärkorridor i vardera ändan varifrån man kunde komma in i de enskilda rummen. Mellan varje par av sjuksalar hade sköterskorna sina rum med små kök och fönster så att de kunde hålla uppsyn över sjuksalarna. På tredje våningen fanns husets hjärta, operationssal och direktionens sammanträdesrum, som efter ombyggnaden 1978 utgör trapphus.

Vid 1905 års ombyggnad tillkom det femkantiga entrépartiet på baksidan med en gång över till det nybyggda kirurgiska annexet. Flyglarna fick också då mindre tillbyggnader. Dessa förlängdes på 1920-talet ytterligare och försågs med trapptorn.

Universitetet har nu tagit över huset och där inrett undervisningslokaler och kursbibliotek efter ritningar av Anshelms arkitektkontor. Den gamla planlösningen är delvis förändrad. Den gröna pardörren har fått träfyllningarna utbytta mot glas och de nya vita trerutade fönsterna har bitvis fått en klumpig utformning. Huset är byggnadsminnesmärke sedan 24/1 1972.