Förord till Stora Råby och Värpinge

Från bevaringsprogram
Version från den 12 december 2011 kl. 10.25 av Bevaringsprogrammet (diskussion | bidrag) (added Category:Bevaringsprogrammet using HotCat)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Till Kommunstyrelsen i Lund

Bevaringskommittén tillsattes 1975 för att på kommunstyrelsens uppdrag upprätta ett bevaringsprogram för stadskärnan. Uppdraget har senare successivt utvidgats, och när arbetet med staden avslutades 1996 påbörjades inventeringen av byarna.

Bevaringsprogrammen skall fungera som ett planeringsunderlag för kommunen men även hjälpa till att väcka och fördjupa enskildas engagemang och intresse för "sin" miljö. De har också kommit att fungera som en kunskapsbank, och en rad av böcker och andra skrifter har hämtat en betydande del av sitt faktainnehåll ur bevaringsprogrammen. Under senare år har också behovet av ett gediget kunskapsunderlag om kulturmiljön och dess värden allt tydligare accentuerats. I olika planer skall konsekvenserna för kulturmiljön tydliggöras, och i de fall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken krävs skall även effekterna på kulturmiljön redovisas. Vatje sådan konsekvensbeskrivning kräver ett betydande kunskapsunderlag. I anslutning till det nationella miljömålsarbetet har också riksdagen angett att: Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen skall senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dessa värden. Samtidigt skall minst 25% av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad. (Prop 2000/01:130)

Denna första del i "byinventeringen" har kommit att omfatta två byar i Lunds omedelbara närhet - Stora Råby och Värpinge. Då byarna inom Lunds landsförsamling (Östra Torn, Lilla Råby och Källby) har behandlats i Lund utanför vallarna I-II har därmed samtliga de byar som inkorporerats med Lund före sammanslagningen med Torns kommun 1974 behandlats.

Då en by inte bara är en husklunga vid en väg, utan ett landskap med åkrar, gårdar, vägar och gränser har föreliggande inventering inte begränsats till enbart bebyggelsen, utan innefattar en bedömning av hela det kulturlandskap som en gång utgjorde byn, vilket för Stora Råby och Värpinge omfattade 1248 hektar. I samband med inventeringen uppmärksammades det välbevarade enskifteslandskapet i viss mån i Värpinge, men framförallt i Stora Råby. Hur exceptionella dessa förhållanden var stod dock då inte klart. Vid översiktliga bedömningar av andra byar i kommunen har inget tillnärmelsevis lika välbevarat skifteslandskap hittills påträffats. Idag saknas kunskapsunderlaget för att bedöma hur sällsynt det välbevarade skifteslandskapet kring Stora Råby är i ett skånskt perspektiv.

Ambitionen var ursprungligen att det skulle ingå ytterligare ett antal byar i denna del. Då inventerarens arbetstid i allt högre grad har kommit att tas i anspråk för andra arbetsuppgifter har det dock känts angeläget att ge ut Stora Råby och Värpinge separat medan materialet fortfarande speglar en aktuell byggnadssituation.

Att byinventeringen inleds med Värpinge och Stora Råby beror delvis på närheten till Lund och det därmed sammanhängande exploateringstrycket Avgörande har dock varit att de bägge byarna i slutet av 1960-talet behandlades i varsin något mera akademiskt präglad studie, vilket har gett en god ingång i det äldre arkivmaterialet och underlag för såväl en kunskapsuppbyggnad som en metodutveckling inför det fortsatta arbetet med andra byar.

Inventeringarna har medvetet lagts på en hög ambitionsnivå, där myc ket tid har ägnats åt beskrivningen av den historiska utvecklingen. Detta har bedömts vara nödvändigt för att genomföra en korrekt analys av värdena hos såväl bebyggelsen som kulturlandskapet med dess olika element. Därtill har tanken varit att en djup kunskap om några objekt ger ett kunskapsunderlag för mera schematiska bedömningar av andra byar. Erfarenheterna från Lund utanför vallarna ger också vid handen att detta arbetssätt drastiskt ökar möjligheterna att "återanvända" materialet i andra sammanhang. Kommitténs förhoppning är att detta också skall öka bevaringsprogrammens läsvärde.

Ansvaret för bevaringskommittén åvilar sedan 1988 byggnadsnämnden, som i kommittén representeras av fyra ledamöter, medan nämnden för lundafastigheter svarar för de resterande tre. Stadsbyggnadskontoret och lundafastigheter deltar genom utsedda representanter, och stadsantikvarien har varit nära knuten till arbetet. Inventeringen har utfötts av antikvarie Otto Ryding, som även står som författare till föreliggande publikation. Under arbetets gång har 200-300 byggnader besiktigats, beskrivits och fotograferats. I samband med arbetet har även fotomaterialet från den äldre råbyinventeringen uppordnats och införlivats med inventeringsmaterialet. Detta har avsatt ett stort arkivmaterial, omfattande bl a inventeringsblanketter, drygt 2500 svartvita fotografier och ca 700 diabilder. Materialet kommer så småningom att placeras på Kulturen.

Bevaringsprogrammen för stadskärnan 1975-85 överlämnades till kommunstyrelsen, men blev aldrig föremål för något politiskt beslut. Med anledning av Lund utanför vallarna Del I beslutade kommunstyrelsen 1995-05-05 "att överlämna bevaringsprogrammet till byggnadsnämnden och fastighetsnämnden att utgöra grund för deras arbete". Sedan dess har fastighetsnämndens arbetsuppgifter delats mellan den nybildade nämnden för lundafastigheter och tekniska nämnden. Vid färdigställand et av Lund utanför vallarna del II ansåg bevaringskommittén att bevaringsprogrammen skulle ges en tydligare ställning, och föreslog därför att kommunfullmäktige skulle förankra bevaringsprogrammen i målbeskrivningarna för byggnadsnämnden, tekniska nämnden samt nämnden för lundafastigheter och i ägardirektiven för Lunds kommunala fastighets AB. Kommunfullmäktige beslöt dock istället 1997-12-11 att bevaringsprogrammens olika delar ges samma status.

Då det av fullmäktiges beslut inte framgick vilken status bevaringsprogrammen skulle ha valde bevaringskommittén att tolka detta som att samtliga bevaringsprogrammen skulle ha samma ställning som Lund utanför vallarna Del I, vilket framfördes i en skrivelse till kommunstyrelsen.

Mot bakgrund av detta, och med hänvisning till avsnitten Lagstiftningen och Bevaringsprogrammet i den kommunala beslutsprocessen i nästa avsnitt får bevaringskommittén härmed överlämna skriften Stora Råby och Värpinge - Bevaringsprogram med anhållan om:

att kommunstyrelsen måtte hesluta föreslå kommunfullmäktige att bevaringsprogrammet för Stora Råhy och Värpinge, liksom tidigare delar av bevaringsprogrammen, skall utgöra grund för byggnadsnämnden, tekniska nämnden och nämnden för lundafastigheters arbete.

Lund 2002-08-27

För Bevaringskommittén

Göran Brinck (m) Ordförande

Kerstin Lindbom (fp)

Peter Björling (mp)

Cecilia Wadenbäck (v)

Jan B Tullberg (m)

Åke Görasson (fp)

Gustaf Hofvander (s)