Blästern och Bälgen

Från Bevaringsprogram
Version från den 11 april 2013 kl. 09.33 av Bevaringsprogrammet (Diskussion | bidrag)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Blästern och Bälgen
Utsikt över kv Bälgen med trädgårdsfasaderna på husen utmed Stadsbudsgatan. I förgrunden ekonomibyggnaden till gården Klosterhusen 12. Vykort Berndt Johnsson/Kulturen, troligen 1920-talet.

Kvarteren ligger på mark som förr ingick i S:t Peters Klosters Säteri. I söder gränsar kv Bälgen mot den säkert medeltida landsvägen mot Fjelie, medan Stadsbudsgatan i öster motsvarar en markväg som förr ledde norrut. Utmed Fjelievägen uppfördes under senare delen av 1700-talet ett antal dagsverkstorp, Klosterhusen kallade, lydande under S:t Peters Klosters Säteri. Av Klosterhusen låg nr 16, ett mindre torp, i sydöstra hörnet av kv Bälgen, och den betydligt större gården nr 12 i mitten av samma kvarter.

Säteriets mark överfördes 1909 till ett fastighetsbolag, som året därpå började stycka av byggnadstomter. På uppdrag av Lunds stad hade majoren A Nilsson 1908 påbörjat arbetet med en stadsplan omfattande bl a S:t Peters Kloster. Med det som grund upprättade lantmätare J Gordh 1912 en tomtindelningskarta för området. Tomterna längs med Stadsbudsgatan i de bägge kvarteren såldes alla 1912-15 till olika privatpersoner, mest byggnadshantverkare samt två stationskarlar, och bebyggdes inom något år. Särskilt de i kv Bälgen fick en för området påkostad utformning.

Gården nr 12 och hela den västra delen av kv Bälgen friköptes 1922 av arrendatorn Lars Hansson. De tre tomterna längs Bokbindaregatan sålde Hansson 1934-35 till dåvarande försäljningschefen vid Limhamns Träindustrier, Harry Karlsson. 1935 köpte Karlsson även den västra, obebyggda delen av kv Blästern. Det var med hyreshuset inom kv Blästern som Harry Karlsson kom att påbörja sin bana som byggmästare. Hela projektet var dock än så länge för stort för honom, tomterna inom kv Bälgen sålde han vidare till andra byggmästare. Dock råder det nog ingen tvekan om att det är Harry Karlsson som sett till att funkishusen längs Bokbindaregatan getts en enhetlig gestaltning.

Trots en del senare ingrepp utgör området ännu Lunds finaste funkismiljö. Den ursprungligen medvetna, enhetliga gestaltningen ställer idag också särskilda krav på att den enskilda fastighetsägaren underordnar sig helheten.

Fastigheter

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda