"Varmbadhuset"
| Innerstaden 3:32 | |
 Varmbadhuset efter 1883 års tillbyggnad, då huvudfasaden förlängdes med två fönsteraxlar. Foto: vykort/Kulturen. | |
| Information | |
|---|---|
| Namn | "Varmbadshuset" |
| Adress | Högevallsgatan |
| Byggnadsår | 1881-82, rivet 1938 |
| Byggherre | Lunds Badhusaktiebolag |
| Arkitekt | P C Sörensen (troligen) |
Lunds Badhusaktiebolag bildades 1881, för uppförandet av en "varmbadinrättning". Med bad avsågs framförallt olika typer av karbad och duschar. När pengarna räckte och behovet fanns skulle badhuset kompletteras med en tvättinrättning.
I ett brev 1881 anhöll bolaget om att få köpa en staden tillhörig del av Skultelyckan precis utanför Högevall. Den låg utom staden, men nära en livligt trafikerad del därav. Det skulle ge bekvämt tillträde till anläggningen utan att det "ymniga vattenflödet" ställde till några olägenheter. Efter votering upplät staden tomten utan ersättning, men den fick inte styckas eller bebyggas med andra än för bad- och tvättinrättningen erforderliga byggnader. Senare medgavs bolaget också nedsatt vattentaxa.
Huset byggdes i tegel med skiffertak, i en medeltidsromantisk stil. Ritningarna är osignerade, men då byggmästare P C Sörensen var en av de sju som undertecknade brevet till staden, behöver man nog inte tvivla på vem som ritade huset. En annan av undertecknarna var Carl Holmberg, som rimligtvis levererade den maskinella utrustningen. Huset hade en T-formad plan. Innanför entren låg väntsalen. På ömse sidor om den låg herr- och damavdelningarna med tillsammans 11 dubbelrum för karbad samt ett rum för ryska bad och ett för ångskåpsbad. I mittflygeln fanns i anslutning till ett duschrum en bassäng om 4-5 kvm. Där låg också maskinrummet och tvättstugan med en mangelbod. Däröver låg en tjänstebostad och över duschrummet ett torn med vattenreservoarer.
Redan 1883 byggdes herravdelningen till och 1901 utökades den ytterligare.
Folkbadhus
Lunds efter reformationen första offentliga badinrättning öppnades 1861 i anslutning till fattigvårdsinrättningen på L:a Algatan. Den var dock inte mycket mer än ett badrum och 1893 talades det i stadsfullmäktige om behovet av en stadens egen badinrättning med skolbad och billiga bad för allmänheten. Under årens lopp genomfördes flera utredningar och 1909 förelåg ett ritningsförslag av Salomon Sörensen till ett badhus, innefattande en bassäng på 115 kbm, på fattigvårdsinrättningens tomt vid Magle Stora Kyrkogata. Det ansågs dock för dyrt och istället köpte staden 1912 badhusbolagets hus. Skol- och folkbad skulle ordnas i en tillbyggnad och 1914 fanns ett färdigt förslag ritat av Theodor Wåhlin omfattande bl a en bassäng om 10x6,5 meter. Kriget kom dock emellan och förslaget lades på is. För att möjliggöra utökade skolbad byggdes huset 1923 till med en större avklädningssal samt ett rum för Ryska bad.
